Fred – våld

Det finns ingen väg till fred. Fred är vägen. (Gandhi)

Fred är frånvaro av våld. (Galtung)

 

Den internationellt verksamme norske fredsforskaren Johan Galtung är den som lagt grunden till hur vi idag ser på begreppen fred, våld och krig. Hans teorier utgår i mycket från, och kan ses som en vetenskaplig utveckling, av Gandhis freds- och ickevåldsfilosofi, som han studerat sedan ungdomen, bl. a. på plats i Indien.  Eftersom begreppen fred och våld för Galtung (och den moderna freds-och konfliktforskningen) är varandras motsatser, berör de i följande avsnitt ofta varandra.

Fred

Att inte få yttre och inre centrala livsbehov uppfyllda eller att dessa hotas ser Galtung som våld. Tillfredsställelsen av dessa mänskliga basbehov ser han som fred. De grundläggande behoven utgörs enligt Galtung av överlevnads-, välfärds-, identitets-, och frihetsbehov. Detta brukar han åskådliggöra med en fyrfältstabell.

Galtungs fyrfältstabell, basbehov och fred-våld

(Ur ”The basic needs approach” (Galtung, 1980) .

Till dessa fyra har Galtung senare lagt ett femte basbehov: ekologisk balans. ”Summan av dessa fem, för alla, definierar fred”. (Galtung, 1990, s. 292)

Galtung har själv påpekat att hans behovsteori  ska ses som en öppen, icke-hierarkisk teori (samlad kring några få centrala basbehov), som tar hänsyn till att olika kulturer har olika uppfattning om vilka behov som väger tyngst. Det är människorna själva som ska avgöra vilka deras viktigaste behov är. (Ankarstrand-Lindström 1996)

Fredsteori blir då  intimt förbunden inte bara med konfliktteori utan också med utvecklingsteori.  

Den tanken har närmare utvecklats av lundaforskaren Jan Öberg i boken Utveckla säkerhet – säkra utveckling (1986).  ”Det är inte så enkelt”, skriver han ” att vi kan sätta konflikter (inte bara krig) som motsats till fred. Fred är nämligen inte detsamma som ett konfliktlöst tillstånd eller en konfliktfri värld” (s 149).  Han fortsätter:

”Fred blir detta att säkra utvecklingen av en potential i människor och samhällen, något som kräver förändring, dynamik, aktivitet. Detta innebär också att den del av det totala samhällssystemet som vi kallar säkerhetspolitik i bred bemärkelse, skall utvecklas. Om fred således är att säkra utvecklingen av en potential i allmänhet, kunde man också säga att den innebär att utveckla säkerheten i synnerhet, då man bör minnas a priori att säkerhet och utveckling är nära förbundna.” (Öberg 1986)

Våld

Galtung delar in våldet i direkt, personligt våld mellan individer, grupper, länder (krig) och indirekt, strukturellt våld, dvs politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt förtryck och exploatering.

Fredsbegreppet delas också upp och relateras av Galtung till våldsbegreppet så att vad han kallar negativ fred innebär frånvaro av personligt, fysiskt, direkt våld eller krig, medan positiv fred dessutom innefattar frånvaro av  strukturellt våld. Det är så ordet fred i dag definieras inom freds-och konfliktforskningen, fredsrörelserna och det civila fredsbyggandet.

Galtungs utvidgade vålds- och fredsbegrepp

I en berömd artikel i Journal of Peace Research 1969 definierar Galtung våld på följande sätt: ”Våld föreligger när människor påverkas så att deras aktuella kroppsliga och psykiska situation är sämre än deras potentiella.” (”Violence is present when human beings are influenced so that their actual somatic and mental realizations are below their potential realizations”. s 168). Och: ”Våld definieras här som orsaken till skillnaden mellan det potentiella och det aktuella, mellan det som kunde ha varit och det som är. Våld är det som ökar avståndet mellan det potentiella och det aktuella, och det som hindrar detta avstånd från att minska.”

Det personliga våldet är, skriver han, synligt, medan det indirekta, strukturella våldet är inbyggt i systemet. Tidigare har man alltid tänkt sig att våld alltid utövas av en aktör.  Men det behöver inte finnas en aktör som har en medveten intention att utöva våld.  Det kan vara lika osynligt som luften vi andas. Men det leder till eller bevarar en ojämlikhet i möjligheter till människors eller gruppers utveckling och inflytande. Man kan också, säger Galtung, kalla det social orättvisa.

Galtung gör i artikeln sex distinktioner i våldsbegreppet: fysiskt- psykiskt våld,  faktiskt våld – hot om våld, avsiktligt – oavsiktligt våld,  våld med objekt- utan objekt, direkt/personligt våld – indirekt/strukturellt våld,  manifest – latent våld.

Olika sorters våld, Galtung 1969

Under senare år har Galtung utvidgat vålds- och fredsbegreppen till att också omfatta kulturellt våld och kulturell fred. Här placerar han det inflytande på medborgare och styrelsesätt i ett land som genom t ex religion, ideologi, språk, konst och vetenskap kan utnyttjas för att rättfärdiga eller legitimera direkt eller strukturellt våld – eller fred. (Galtung, 1990). Här ser vi åter en tydlig koppling mellan fred och utveckling.

Galtung har med tiden blivit noga med att hans fredsbegrepp inte får uppfattas som alltför statiskt: ”Peace is a process … Peace is what we have when creative conflict transformation can take place non-violently The test of peace is the ability to handle conflict” (”The Definition of Peace: A Never Ending Process” i International Journal of Peace Studies, 1996:1)

Behovsteorin

Galtungs definitioner av fredsbegreppet har blivit allmänt accepterade och ingår i dag i den internationella fred-och konfliktforskningens grundprinciper.

De har också vidareutvecklats av många, kanske främst av den australiensiske fredsforskaren, tidigare diplomaten och departementssekreteraren i det australiska utrikesdepartementet John Burton, grundare av Centre for the Analysis of Conflict i London.  Han skrev i  sin artikel ”Civilization in Crisis: From adversarial to problem- solving process” i International Journal of  Peace Studies 1996:1 om sitt första möte med Galtungs behovsteori, som stämde väl med hans egna tidigare erfarenheter som diplomat:

”Mänskliga behov, behov som erkännande och identitet hos personer och grupper, hade visat sig starkare i många av vår tids sammanhang än militär styrka. . . . Hade vi här en förklaring till att avskräckning inte alltid avskräcker? . . . Vi var så upptagna av maktteorier … att vi försummade att ställa frågor om mänskligt beteende. . . . Nu fick vi ett alternativ till maktpolitiken.”

Burton hade bl a Galtungs behovsteori som underlag då han skrev om de ”nya” teorierna i den av honom redigerade Conflict: Human Needs Theory (1990 b).

Avsnittet ”Fred- våld”  har främst inspirerats av Gunnel Ankarstrand- Lindström (1996).

Se vidare i FORSKNING/Konflikt och FORSKNING/ Nytt säkerhetsbegrepp, där både Burton och Galtung presenteras ur flera synvinklar.

Vi hänvisar också till menyn SKOLA/Fredskultur. 

Referenser

Ankarström-Lindstrand (1996). Equality-Development-Peace. Att utgå från människors basbehov, bl a utifrån Galtungs behovsteori. Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan i Malmö, särtryck 855

Burton, John, W. (1990a). Conflict: Resolution and Provention. London: Macmillan.

Burton, John, W. (1990b) (Ed.) Conflict: Human Needs Theory. London: Macmillan.

Burton, John W. Civilization in crisis: From adversarial to problem solving process. International Journal of Peace Studies 1996:1

Galtung, Johan (1969). Violence, peace and peace research. Journal och Peace Research, 6, 167-191.

Galtung, Johan (1980). The basic needs approach.  I Lederer, A. och Galtung.J (Eds) Human needs: A contribution to the current debate. (pp.55-125). Cambridge, MA: Oelgeschlager, Gunn & Hain.

Galtung, Johan (1990 a). Cultural violence. Journal och Peace Research, 27, 291-305.

Galtung, Johan (1996). The Definition of Peace: A Never Ending Process,  International Journal of Peace Studies, 1996:1

Öberg, Jan (1986).  Utveckla säkerhet – säkra utveckling. Om militarism och fred. Göteborg: Haga bokförlag. Här finns bl a en översikt av fredsbegreppet i olika religioner, kulturer och tider.

För vidare studier:

Galtungs hemsida: transcend.org 

TFF, Transnational Foundation for Peace and Future Research, grundades av  Jan Öberg. Dess hemsida transnational.org  innehåller en mängd aktuella forskningsartiklar från olika delar av världen och en blogg som följer den dagliga utvecklingen.

Halldoff, Joel &Hammargren, Bitte & Svensson, Isak & Walan, Sofia (2016): Ickevåldets vägar. Fred i terrorns tid. Stockholm: Tro&liv Skriftserie, Markus förlag