Konflikt

Det är inte konflikten som är problemet, konflikt är en naturlig del av mänsklig utveckling. Problemet är hur vi väljer att lösa konflikten (Gandhi) 

Vi kommer att behöva ett helt nytt sätt att tänka om mänskligheten skall överleva (Albert Einstein)  

 

Här presenteras teorierna om konflikters uppkomst, struktur och dynamik.  Dessa tre begrepp berör naturligtvis varandra i mycket hög grad och det är svårt att dra gränser mellan dem. De uttrycker alla det nya sätt att tänka som efterlystes av Einstein i maj 1946 efter USA:s provsprängning på Bikini: ”We have developed everything except our way of thinking, and we are therefore heading for an unavoidable catastrophe. We shall require a substantially new way of thinking if mankind is to survive.” (Telegram till New York Times, där det omedelbart publicerades.)

Vi tar också upp vårt förhållningssätt i konfliktsituationer – grundläggande för hur de utvecklas.

Uppkomst –  Behovsteorin 

Human Needs Theory har vuxit fram mer eller mindre parallellt hos flera forskare under 1900-talet: otillfredsställda basbehov ses  som grunden till de flesta konflikter, på mikronivå såväl som på makronivå. Här företräds detta nya sätt att tänka av John Burton. Efter ett inledande avsnitt om bl a Maslows tidigare teori presenteras här Burtons syn på vad han kallar mänskliga basbehov, konsekvenser av att de inte tillgodoses och möjligheter att hantera konflikten.

Struktur – ABC-teorin och Aktörsperspektivet           

Här presenteras Johan Galtungs berömda och mycket använda ABC-triangel. Den visar hur en konflikt är uppbyggd, och ger en grundläggande analys som visar hur den kan hanteras, negativt eller positivt, med utgångspunkt i något av dess olika hörn. Den visar både strukturen och dynamiken i en konflikt.

Aktörsperspektivet utvecklades av den amerikanske professorn John Paul Lederach och visar just den struktur i ett krisande samhälle som Galtung tidigare efterlyst en analys av och som behöver vara utgångspunkten för konflikttransformerande och fredsbyggande insatser – horisontellt och vertikalt.

Förhållningssätt

Psykologiska mekanismer tar upp vad som styr konfliktbeteendet hos  människor i konflikt. Här behandlas  känslor och emotioner, automatiska konfliktmönster, psykologiska försvarsmekanismer och härskartekniker – givetvis ganska översiktligt.

Destruktiv utveckling  av konflikter. Morten Deutschs beskriver upptrappning och processer bakom upptrappning. Irving Janis tänkande om gruppens inflytande på beslutsfattande i konfliktsituationer presenteras.

 

Galtung menar att behovsteorin är viktig men inte räcker. Den stora svagheten hos behovsteorin är, säger han, att den inte ger förklaring till orsaker till fattigdom. Han efterlyser nya konfliktteorier som behandlar samhällets struktur.  Om detta, se FORSKNING/Fred-våld och Nytt säkerhetsbegrepp. 

Burton insåg att vi också behöver utveckla  ett nytt säkerhetspolitiskt paradigm i stället för det gamla maktpolitiska. Han har senare i en artikel (1986) jämfört det gamla maktparadigmet med det nya säkerhetsparadigm han såg växa fram, som han menar är det enda realistiska. Se vidare FORSKNING/Ett nytt säkerhetsbegrepp, som ger en fyllig beskrivning av de båda paradigmen och deras konsekvenser.