Demokrati

Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna  för barnens och elevernas inflytande ska  avpassas  efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (Skollagen, kap 4, § 9 om Inflytande och samråd).

Demokratins ABC

Människor som sluter sig samman för att fatta gemensamma beslut hamnar ofta i ett dilemma: de är oense och vill inte att någon enskild driver igenom sin vilja med makt.

Hur kan en fråga som berör många lösas?

Genom en process som omfattar kollektivt bindande beslut

  •     av en eller några få?     OLIGARKI         fåvälde/förmyndarskap
  •     av alla berörda?            DEMOKRATI    folkvälde

Genom frivilliga överenskommelser enbart

  •                                             ANARKI               utan styrelse

Detta är en schematisk bild av vår demokratisyn. Den lanserades först av Aristoteles för snart 2 500 år sedan. Angreppssättet har i våra dagar vidareutvecklats till en generell teori av den politiske filosofen Robert A. Dahl i Demokratin och dess antagonister (Ordfront 1999, pocket 1992).

(ur Frihet – jämlikhet – medborgarskap. Handbok i demokratins teori och praktik. red. Göran Hemberg m fl. (2002) Stockholm: Ordfront förlag, copyright  DemokratiAkademin.

Demokrati i skolan

Skoldemokrati och demokratiundervisning är två skilda begrepp – men de förutsätter varandra.

Skoldemokrati handlar om allas rätt att delta i beslut som rör dem (se Barnkonventionen och konventionerna om mänskliga rättigheter): att var och en blir sedd, får uttrycka sin mening, blir lyssnad på och blir mött med respekt är vad som ingår i ett demokratiskt beslutsfattande.

Demokratiundervisning sker förstås bäst i demokratiska former – och här finns god tillgång till undervisningsmaterial, se nedan.

Vägen till skoldemokrati

Begreppet ”skoldemokrati” fick stor genomslagskraft under 1970-talet efter studentrevolterna -68. Men det var efter andra världskriget som utvecklingen mot elevdemokrati började.

Göte Rudvall, en av föregångsgestalterna som tog fram det nya skolsystem som infördes 1962 och blev föregångare till dagens grundskola, berättar i tidskriften KRUT, Kritisk utbildningstidskrift, 2003/3:

”De 50 år som följde efter andra världskriget hade varit fyllda av strävanden att ge eleverna mer inflytande över skolarbetet och större möjligheter att ta ansvar för sina egna studier. En fortlöpande demokratisering av samhälls – och yrkeslivet hade skapat ett tryck på skolan att också förändras, så att alla som verkar där får ta ett gemensamt ansvar för verksamheten. Resultaten har dock inte på långa vägar motsvarat visionerna och förväntningarna. Retoriken i uttalandena om elev-och föräldrainflytande har varit likartad i olika statliga kommittéer ända sedan krigsslutet, och varje ny läroplan har fört in nya element i det som kommit att kallas för skoldemokrati.” Läs vidare i Vägen till skoldemokrati. Rudvall – med författarens tillstånd hämtat ur artikeln Inflytandet genom tiderna (KRUT nr 111, 2003: 3).

I artikeln får vi följa hela utvecklingen:  införandet av klassmöten, elevråd, föräldrasamtal, Hem och Skola, SECO som blev Elevförbundet och deras inflytande i skolutvecklingen,  kunskapsrörelsen och debatten om ”flum” kontra progressiv kunskapssyn och demokratiska arbetssätt. I senare delen av artikeln tas också upp friare ämnesval, det fria skolvalet, hur elevinflytandet lyfts upp i skollagen och rektors ansvar för att skoldemokratin genomförs (den delen ingår tyvärr inte i vårt utdrag).

Att den dåtida ”Kunskapsrörelsen” anklagade den nya skolan för ”flum” var inte helt utan anledning.  Skolmyndigheterna hade glömt att börja med lärarutbildningen när man införde en ny kunskapssyn och ny metodik. Den nya progressiva kunskapssynen, det erfarenhetsbaserade lärandet, elevdemokratin och  samarbetstänkandet fick därför en dålig start.

1986 bildades som motvikt föreningen DAKS (Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola) i syfte att dels  skapa en mer fullständig debatt, dels utveckla och utbilda i de nya arbetssätten – som man ansåg skulle gå väl att förena med kunskapskravet. Bokstäverna i namnet stod också för Delaktighet, Ansvar, Kunskap, Solidaritet. De två första begreppen sågs som grunden för det tredje.

Läs mer om den debatten i Göte Rudvalls bifogade artikel (2016) Föreningen DAKS.

Göte Rudvall  började som lärare i Österåkers kommun. Den politiska kompromiss som kallades ”Visbykompromissen” med sammanhållna klasser i åk 7 och 8 med alternativklasser i engelska och matematik hade utarbetats där och kom därför att kallas  Österåkerssystemet.  Rudvall var sedan under många år studierektor vid Lärarhögskolan i Malmö där han lett utvecklingsarbeten, forskat, skrivit och genomfört utredningar bl a  för Skolöverstyrelsen och UHÄ. Han var en av dem som grundade Lärare för fred och har varit starkt drivande i DAKS.

Demokratiundervisning

Demokratiundervisning sker förstås bäst i demokratiska former – och här finns god tillgång till undervisningsmaterial, se nedan.

 Olle Wästberg, ordförande i 2014 års Demokratiutredning, förklarar begreppet demokrati så här:

”Demokratin beskrivs inte sällan som verksam på tre nivåer. Den första är författningsdemokratin som reglerar val, riksdag och regering.

Den andra nivån är den lokala. Ovanligt stark i Sverige – men samtidigt alltmer anonym. Förmodligen vet svenska gymnasister mer om det amerikanska presidentvalet än om det egna landstingsvalet.   . . .

Den tredje nivån kallas ”deliberativ demokrati”, samtalsdemokrati. . . . Tanken är att ett öppet och lyssnande samtal mellan medborgarna och mellan väljarna och de folkvalda leder till konsensus eller åtminstone till att man känner sig lyssnad på, förstår och därmed accepterar även beslut man inte delar.

Just den deliberativa demokratin är det dåligt med i dag. Olika uppfattningar representeras av företrädare som står i var sitt hörn och skriker. Nätdebatten, med en tendens att vara en ekokammare för egna uppfattningar och där man snabbt avför dem som inte delar ens åsikt, förstärker detta.” (DN Debatt 2016-02-22)

Skolverkets anvisningar och Skolinspektionens rön

Det är från den deliberativa (överläggande, rådplägande) demokratin som anvisningarna från Skolverket i dag utgår:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.” (Lgr -11, kap 1)

Skolinspektionen visar dock i sin Rapport 2011 att 2 av 3 elever anger att det bara är lärarna som bestämmer hur de ska arbeta på lektionerna. Många skolor ”uppfyller inte kraven på en plan mot kränkande behandling”, många har ”låg vuxennärvaro på schemafri tid”. Man har också funnit skolor där ”ansvaret för konflikthantering ligger på kamratstödjare, när det  egentligen är lärarnas och rektors ansvar”.

Mycket återstår alltså innan verklig skoldemokrati för alla är genomförd i den skola som skulle vara för alla. Vägen är t ex ofta lång och krokig innan alla elever med särskilda behov får dem tillgodosedda. Det gamla talesättet ”Åt var och en efter behov – av var och en efter förmåga” har ännu inte slagit igenom helt hos dem som bestämmer.

Nya utmaningar

Nya utmaningar möter vi genom de många nyanlända elevernas behov av att fort komma in i både skola, språk och samhälle. God hjälp med mottagningen ges t ex i fortbildningsmaterialet NYANLÄNDA – vägledning till  inkluderande undervisning som kom hösten 2016 och presenteras nedan under Undervisningsmaterial.

I en undersökning som Lärarförbundet 2016 genomfört svarar 38% av de tillfrågade lärarna att deras elever inte får tillräcklig  studiehandledning på sitt modersmål – trots att de enligt Skollagen har rätt till detta.

– Forskning visar att det här är en av de viktigaste pedagogiska insatserna för nyanlända, säger förbundets ordförande Johanna Jaara- Åstrand i en TT-intervju 9  maj 2016. Lärarförbundet vill nu se flera åtgärder, bl a en utbildning för studiehandledare på modersmål samt utveckling av möjligheter för fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmål.

Erfarenheten visar också att det finns stort behov av utökad tolkhjälp i föräldrakontakter för att även de skall ha samma möjligheter som svenska föräldrar att följa sina barns utveckling och förstå den svenska skolan.

Demokrati och konflikthantering  

All konstruktiv hantering av konflikter vilar naturligtvis på demokratisk grund. Men särskilt tydlig är kanske kopplingen hos Ross Greene, se SKOLA/Den goda skolan, och Pat Patfoort, se SKOLA/Konflikthantering

Läs också om Mia Marie F. Sternudds  doktorsavhandling (2000) Dramapedagogik som demokratisk fostran i FORSKNING/Dramapedagogik

 

UNDERVISNINGSMATERIAL och FORTBILDNING

 

TJUGO LEKTIONER I DEMOKRATI   

Om tyranni. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet. (2017) Timothy Snyders, övers. Margareta Eklöf. 94 sidor. Stockholm, Albert Bonniers förlag.

Timothy Snyders är historieprofessor vid Yale University. När det engelska originalet kom ut i april 2017 beskrevs det av Elisabeth Åsbrink i DN (11/4) som ”en överlevnadsguide för demokrater i en turbulent tid.” Inför den svenska upplagan skriver Björn Wiman i samma tidning (29 augusti):

De tjugo lättfattligt formulerade ”lektionerna”, i form av konkreta råd om hur vi ska agera för att hindra att demokratin kollapsar, är i dag helt oumbärlig läsning.

Det är en kort bok som vi borde prata länge om, skrev Elisabet Åsbrink. Ja. Dessutom borde den omedelbart delas ut till samtliga svenska gymnasister. (Björn Wiman, vår kursivering)

Exemplen i boken är huvudsakligen hämtade från Tyskland, Sovjet/Ryssland och USA. Den lilla skriften är enligt vår mening så koncentrerad att den  kanske inte är helt lättläst. Men bland de viktiga kapitel som går att sätta direkt i händerna också på mindre läsvana gymnasister är Ta ansvar för hur världen ser ut, Var aktsam om språket, Tro på sanningen och Ta ögonkontakt och håll samtalet i gång. Allt i boken inbjuder till lärarledda samtal – och till paralleller med vad som nu sker i vårt land.

 

DEN INKLUDERANDE FÖRSKOLAN – en handbok

Den inkluderande förskolan – en handbok. Språk-och kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper, Pia Anveden (2017). Stockholm: Hallgren&Fallgrens förlag.

Den inkluderande förskolan ger alla som är verksamma i förskolan den teoribas och de praktiska verktyg som behövs för ett inkluderande språk-och kunskapsutvecklande arbete med alla barn. Boken ger många praktiska exempel och förslag för språkutvecklande arbetssätt knutna till läroplanen.

Läs mer om Den inkluderande förskolan

 

NYANLÄNDA. VÄGLEDNING TILL INKLUDERANDE UNDERVISNING. Att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser (2016). Saima Glogic och Annika Löthagen Holm. Stockholm: Hallgren och Fallgrens förlag. 174 sidor. www.hallgren-fallgren.se

Boken vänder sig till skolledare och lärare och ger baskunskaper i vad som är viktigt att tänka på i mottagandet av nyanlända elever. Här får vi  grundläggande kunskaper om mottagande, interkulturell pedagogik och socialisering samt språkutvecklande undervisning.

Del 1 tar upp organisationens roll i inkluderingen och hur samsyn om värdegrund, undervisningssätt och förhållningssätt kan skapas. Denna del tar också upp hur skolan kontinuerligt kan inlemma de nyanlända eleverna i skolans värdegrund och kunskapssyn samt hur man kam bemöta de svenska föräldrarnas farhågor för att arbetet med de nyanlända tar resurser från undervisningen av deras barn.

Del 2 tar upp lärarens roll i arbetet med nyanlända. Boken ger en introduktion till vad en språkinriktad undervisning innebär och hur man undervisar en grupp med flera språkförståelsenivåer på ett inkluderande sätt.

Boken är tänkt som studieunderlag för kollegial vidareutbildning. Varje avsnitt avslutas med frågor för samtal.

”Vi utgår ifrån att globalisering inte är ett val utan ett faktum och vi argumenterar varken för öppna eller stängda gränser. De som knackar på skolans dörr ska vi möta utan att rucka på vare sig vår värdegrund, människosyn eller professionalitet. För att kunna axla det paradigmskifte vi lever och verkar i ska vi utveckla och bygga ut allt det goda vi redan gör och allt det som gör Sverige till ett av de mest eftertraktade asylländerna. Och vi ska kunna tänka nytt för att skapa en utbildning i tiden.

Helhetsperspektivet är en central tanke i boken. Vi vill se och möta hela eleven, utan att äga den, ge den hjälp som behövs och samtidigt värna om elevens integritet. Förmedla och gestalta en demokratisk och humanistisk värdegrund och ge en kvalificerad undervisning som tål granskning.” (Inledning, s 12-13)

Annika Holm Löthagen har mångårig erfarenhet som lärare i svenska som andra språk, svenska och SO. År 2004 mottog hon Svenska Akademins svensklärarpris. Annika har under många år arbetat som utvecklingspedagog i Botkyrka kommun och är nu verksam som lärare för nyanlända elever på mellan-och högstadiet i Söderhamn.

Saima Glogic är verksam som språkutvecklare, föreläsare och lärarfortbildare. Hon är utbildad gymnasielärare i bosniska, kroatiska och serbiska vid Universitetet i Sarajevo och har avslutat studier i svenska som andra språk vid Stockholms universitet.

Ur Bibliotekstjänsts recension i  BTJ-häftet nr 5, 2017. Lektör  Elisabeth Sörhuus:

”En i det närmaste heltäckande beskrivning av hur man på bästa sätt tar emot nyanlända elever i skolan. — Faktaunderlaget är forskningsbaserat och referenserna går till aktuell och relevant forskning inom ämnesområdet. Men bokens stora förtjänst är att den bygger på praktisk verklighet. Många utan tidigare erfarenhet av att ta emot nyanlända i skolan frågar sig hur man gör i vardagen och i klassrummet och här får man svar. … Boken är tänkt som studieunderlag vid kollegial vidareutbildning och innehåller också reflektionsfrågor. Även de som tycker sig ha god kunskap om undervisning och omhändertagande av nyanlända elever finner nya infallsvinklar. Nyanlända är en viktig bok där alla elevers rätt till rätt undervisning lyfts fram.” (BTJ nr 5 2017)

Det lilla förlaget Hallgren och Fallgren koncentrerar sin utgivning på integration och svenska som andra språk. Deras hemsida är värd ett besök: www.hallgren-fallgren.se

DELAKTIGHET – ett arbetssätt i skolan  

Delaktighet – ett arbetssätt i skolan (2015). Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Junkers . Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Den specialpedagogiska skolmyndigheten ligger bakom detta handledningsmaterial som  tydligt visar hur demokrati i skolan fungerar när den är som bäst – och vilka fallgropar vi som lärare lätt kan hamna i. Att det inledande avsnittet fokuserar på handikappade elever gör det extra tydligt vad ett demokratiskt pedagogiskt förhållningssätt betyder för allt lärande.

Materialet bygger på en modell av delaktighet framtagen av professor Ulf Jansson och hans kolleger vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Den växte fram genom vetenskapliga studier och har använts som analysverktyg i studier av samspel och delaktighet, främst med fokus på barn och elever med funktionsnedsättning. De sex grundbegrepp modellen bygger på är tillgänglighet, tillhörighet, engagemang, samhandling, autonomi, erkännande. Dessa relaterar på olika sätt till de tre skolkulturerna: undervisningskulturen, kamratkulturen, omsorgskulturen.

Kapitlet ”Att använda delaktighetsmodellen” (s 35 ff) är konkret och allmängiltigt, med nyttiga avsnitt som Aktivitetsobservationer och Utforskande samtal.

Hela materialet är fritt att ladda ner och kopiera från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det finns här som direktlänk: Delaktighet – ett arbetssätt i skolan.

Berättarministeriet 

Skrivarverkstaden Berättarministeriet grundades år 2011 i Södertälje av kulturjournalisten Dilsa Demirbag-Sten. Två år senare öppnades en ny verkstad i Järva, efter ytterligare två år kom en i Hagsätra. Det är en verksamhet för demokrati – och den växer. Man anordnar också återkommande fortbildning för lärare. Så här beskriver Demirbag-Sten i ett tidningsutskick i februari 2016 de utmaningar i samhället som lett fram till Berättarministeriet:

Arvet av fattigdom går att bryta genom en bra och kostnadsfri skola

Skillnaderna mellan olika skolor men även mellan klasserna ökar. Barnens socioekonomiska bakgrund blir alltmer avgörande för deras skolresultat och framtid. De som har det sämst ställt får allt svårare att göra en klassresa. Detta samtidigt som skillnaderna mellan dem som har eller inte har arbete ökar.   . . .

Det anstår inte en demokrati som Sverige att överge de barn som behöver samhällets insatser och engagemang mest. Våra barns utbildning är skolans ansvar men bör vara allas prioritet. Lärarna måste i dag hantera flera samhällsutmaningar i klassrummet – inte minst bostadssegregationen som kedjar fast barnen vid föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar.          . . .

Demokratiakademin  

Demokratiakademin ordnar kurser och workshops i olika delar av landet, och vänder sig ofta till lärare. De senaste åren har man också gett ut undervisningsmaterial för skolorna.

Att bygga en demokrati i skolan (2012), Anna-Lena Lodenius. Stockholm, Vulkan/Föreningen Ordfront

Lodenius redovisar grundligt och inspirerande erfarenheterna av att jobba med varaktiga strukturer för skoldemokrati med tre högstadieskolor i Farsta i Stockholmsområdet. Boken ger också många praktiska verktyg för arbetet.

Handbok för klassråd – elevernas första demokratiska arena  (2016)  (Vulkan) är ett nytt metodmaterial för åk 4-6 för att göra klassrådet mer effektivt, innehållsrikt och demokratiskt. Det har sin utgångspunkt i Lgr 11, Skollagen och Barnkonventionen. Kan beställas genom info@demokratiakademin.se

Materialet är framtaget i samarbete med skolorna i projektet ”Respect your rights”, som Demokratiakademin drivit i Farsta och i Kristinehamns kommun, med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Båda böckerna säljs av Adlibris och Bokus men är där ibland slut. Då nås de snabbast och billigast direkt genom förlaget, som också erbjuder förmånligt pris för skolor.

Demokratiakademin hade tidigare tagit fram boken

Frihet, jämlikhet, medborgarskap. Handbok i demokratins teori och praktik.  (2002). Redaktör: Göran Hemberg. Stockholm: Ordfront förlag

Den är utgången från förlaget men tillgänglig på många bibliotek (vi hoppas på en ny upplaga).  Den är resultatet av ett samverkansprojekt mellan Demokratiakademin (copyright), Röda Korsets Idé-och utbildningscenter och Röda Korsets Ungdomsförbund. Boken vänder sig enligt förordet till

– Dig som hemma i din egen läshörna vill få ordning på tankarna kring demokrati

– Dig som vill diskutera det här med demokrati i en studiecirkel

– Dig som är pedagog och verkar inom skola, folkbildning, lärarutbildning eller universitet

Boken inleds med Demokratins ABC, en sammanfattning av teorin. De följande 10 kapitlen innehåller vart och ett 7-10 väl utarbetade övningar för bruk i klassrum och studiecirklar.

För dessa och för en fyllig metodbank till hjälp för läraren ansvarar Inger Björk, då lärare vid RK: s Utbildningscenter. Här beskrivs enkelt och tydligt ett 20-tal av de vanligaste gruppövningarna som används i alla upptänkliga utbildningssammanhang för att öva självkännedom, samtal och samarbete – från Fyra hörn till Forumspel. 

Boken avslutas med 2 sidor likaledes väl utarbetade och beprövade upplägg.  Här finns dels beskrivet en studiecirkel med 8 träffar, dels förslag till temadagar, temaveckor, demokratidag och medborgardag. Dessa kan vara goda redskap inte minst i olika slag av integrationsarbete.

Forum för levande historia

har på sin hemsida Uppdrag demokrati – 22 workshopar för klassrummet i och om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter (åk 9-gy)

Materialet vill utveckla elevernas kunskap och reflekterande utifrån historiska händelser och levnadsöden – kanske närmast i gränslandet mellan demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.

”Varje tema innehåller nio workshops med texter, bildanalys, fallstudier, film-och ljudklipp och värderingsövningar. De bygger på en hög grad av elevaktivitet. . . med utgångspunkt i egna erfarenheter.  . . . Vi vill förena fakta med känslomässigt engagemang och etiska reflektioner.”

Tanken är att paketet ska fungera både ämnesövergripande och i samhällskunskap, historia och svenska. 

Referenser

Anveden, Pia (2017). Den inkluderande förskolan – en handbok. Språk-och kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper. Stockholm: Hallgren&Fallgrens förlag

Dahl, Robert A. (2 uppl. 2015) . On Democracy. Yale University Press.

Dahl, Robert A. (1999). Demokratin och dess antagonister. Ordfront förlag, Stockholm.

Forum för levande historia Uppdrag demokrati – 22 workshopar för klassrummet i och om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter (åk 9-gy) Forum för levande historia.

Glogic, Saima och Löthagen Holm, Annika (2016). NYANLÄNDA. Vägledning till inkluderande undervisning. Att förmedla kunskap, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Stockholm: Hallgren och Fallgren.

Greene, Ross W. (2002), (am. original 1998). Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura.

Greene, Ross W. (2008). Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Stockholm: Cura.

Handbok för klassråd – elevernas första demokratiska arena (2015). Stockholm: Vulkan.

Hemberg, Göran m fl (red.) (2000). Frihet – jämlikhet – medborgarskap. Handbok i demokratins teori och praktik. Stockholm: Ordfront.

Lodenius, Anna-Lena (2012). Att bygga demokrati i skolan. Stockholm: Vulkan/Föreningen Ordfront.

Snyders, Timothy (2017). Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde åtrhundradet. Stockholm: Bonniers förlag

Szönyi, Kristina & Söderqvist Junkers, Tove (2015). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sternudd, Mia Marie F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran. Fyra dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. Uppsala universitet.

Läs mer

Biesta, Gert (2003) Demokrati – ett problem för utbildningen eller ett utbildningsproblem? I Utbildning och Demokrati nr 12:1

Dewey, John (1997) Demokrati och utbildning.  Göteborg: Daidalos

Elvstrand, Helene (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping. LiU-Tryck

Englund, Thomas (2006) On deliberative democracy and education. Göteborg; NERA.

Habermas (1995), Diskurs, rätt och demokrati. Göteborg: Daidalos. Pocket, 1997.

Held, Daniel (1997). Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi. Daidalos, Stockholm

Wästberg, Olle och Lindvall, Daniel (2017). Folkstyret i rädslans tid. Fri Tanke förlag. fritanke.se