Cohens Pyramid

Den amerikanske fredsforskaren Richard Cohen arbetar sedan många år med utbildning i konfliktlösning i skolan. I hans bok Peer Meditation in Schools: Students Resolving Conflict. Grades 6-12 finns en mycket användbar illustration i form av konfliktpyramid som visar ”det ideala systemet för konfliktlösning i skolan”:

Cohens rena pyramid

Denna har fyra nivåer. I den ideala skolan står triangeln på rätt köl och mest tid och engagemang läggs på den nedersta (största) nivån som handlar om att skapa en god miljö som förebygger konflikter eller snabbt kommer till rätta med dem.

I nivån ovanför hanterar eleverna själva sina konflikter genom självkontroll och förhandling. Detta förutsätter att de får lära sig detta, något som kan ske dels genom goda förebilder, dels genom träning och undervisning i konstruktiv konflikthantering.

På nivå tre medlas konflikter mellan eleverna. Medlare kan vara elev (som fått särskild träning i detta) eller vuxen.

Den översta nivån, nummer fyra, är en nivå då vuxna går in och löser problemet med skiljedom, dvs bestämmer och sätter stopp för det negativa beteendet. Frågan man då kan ställa sig är om problemet blir långvarigt löst eller om det handlar om en aktivitet som endast kortsiktigt och föga effektivt hanterar problemet.

Det vanliga är att mycket kraft läggs på nivå ett (bottennivån, dvs miljön) men också på toppnivån, dvs försök att sätta stopp för negativt beteende. Ännu värre är det när pyramiden ställs på sin topp och nästan all kraft läggs på den stoppande nivån. Det är ännu alltför vanligt.

I småklasserna (mer ju yngre eleverna är) läggs tid och kraft på att skapa en empatisk, god miljö och även att träna eleverna att hantera konflikter konstruktivt, men den aktiviteten och det engagemanget från de vuxnas sida avtar och i högstadiet och i gymnasiet läggs troligen föga tid på detta.

Konfliktpyramid och verklighet

Lärarutbildaren, docenten i pedagogik i Göteborg, Ilse Hakvoort, har i sin antologi Konflikthantering i professionellt lärarskap ett eget kapitel Skolans uppdrag och konflikthantering. Hon tar upp styrdokument, begreppen ”konflikt” och ”våld”, beskriver Cohens pyramid (s 31-36) och kopplar till dess olika nivåer program som använts och används internationellt (huvudsakligen i USA) och i Sverige (s 41-51). Hon ger också konkreta exempel på problemhantering vid varje nivå (s 36-38).

I figuren ”Konfliktpyramid och verklighet” visar hon att den första (förebyggande) nivån och den fjärde (stoppande) nivån i verkligheten i dag är stora och de två däremellan mycket mindre. Samtal med kursdeltagare och undersökningar gjorda av media har, säger Hakvoort, visat på en pyramid där de två mellanliggande nivåerna –  att lära elever hantera konflikter och att ge dem hjälp att hantera konflikter – är mycket små, ibland obefintliga.

Hon skriver: ”Fokus på nivå ett ligger på att stimulera och utveckla fungerande sociala relationer samt att utveckla kommunikationsfärdigheter.  Fungerande relationer såväl elever emellan som mellan lärare och elever samt en god kommunikation gör det lättare att hantera och avsluta konflikter. Sedan behöver det läggas tid och kraft på de övriga nivåerna i rätt proportioner. Ingen av nivåerna bör ignoreras!  . . .

Att acceptera konflikter som en naturlig del av skolmiljön betyder att acceptera att de alltid kommer att uppstå, och när de gör det måste barn och vuxna i skolan ha kunskap och förmåga att hantera dem. Konflikten blir ett lärtillfälle. Det är inte troligt att konflikter som lämnas därhän kommer att försvinna: troligare är att de eskalerar, tar nya former och dyker upp om och om igen för att till slut utvecklas till ohanterliga konflikter. När konflikter eskalerar blir de oftast mer synliga och mer destruktiva. Ohanterliga konflikter är intensiva, låsta, våldsamma, motsträviga och svåra att lösa.” (ur Konflikthantering i professionellt lärarskap, s 39)

Eleverna och konflikthanteringen

Många skolor lägger i dag ner mycket arbete på att bygga upp en stödjande, trygg miljö. Men det är enligt vår erfarenhet ännu få skolor som långsiktigt arbetar med att ge alla elever kunskap och färdighet i att hantera konflikter. Dels tänker man kanske att det skulle ta tid från kunskapsinhämtandet och läroplanerna, dels saknar de flesta skolor ännu lärare som fått tillräcklig utbildning i konflikthantering. I den nya lärarutbildningen stadgar visserligen Högskoleförordningen sedan år 2010 att momentet ”Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap” skall ingå i det allmänna kunskapsområde som är obligatoriskt för alla lärarstuderande – men inte i hur stor omfattning.  Lärarutbildningen är ännu inte överallt färdig att helt genomföra momentet så som riksdagen avsåg när beslutet togs (2005). Se Riksdagsmotion -04

Tyvärr avslogs den andra delen i motionsförslaget: ”… att ickevåldslig konflikthantering skall ingå i skolans undervisning” .  Ur motionstexten: ”Förebyggande arbete och en trygg skolmiljö kan uppnås genom en satsning på att ickevåldsmetoder både lärs ut och praktiseras vid konflikthantering i klassrummet, på skolgården, i skolans kontakter med föräldrarna samt med det omgivande samhället. Genom att systematiskt lära ut och praktisera ickevåldslig konflikthantering minimeras riskerna för akuta situationer där disciplinära åtgärder vidtas. Systematiska ickevåldsmetoder i klassrummen är viktiga för att förebygga alla former av kränkande behandling. Detta måste ske med hjälp av konstruktiv konflikthantering.”

Däremot har i 2011 års läroplan övergripande formuleringar antagits som ger utrymme för undervisning i konfliktkunskap. Se Styrdokument och även Lärarutbildning under menyn SKOLA/Fredsundervisning.

Och det finns möjligheter att få hjälp.

Dramapedagogikens roll – nivå 1 och 2

Cohens pyramid kan även användas som en modell för att förstå hur dramapedagogik kan främja utveckling av en skolas konfliktkompetens. Inom dramapedagogiken ryms en rad olika inriktningar och arbetsformer, men generellt kan sägas att drama som pedagogiskt verktyg bidrar till det som kännetecknar den goda skolan. Det dramapedagogiska förhållningssättet rimmar väl med det som är nödvändigt när man arbetar med alternativ konflikthantering. Dramapedagogens uppgift är att skapa ett jämlikt gruppklimat med respekt för varje deltagares integritet och rättigheter. Ledaren strävar efter en anda så fri från konkurrens som möjligt och utrymme för var och en att göra sin röst hörd och bli lyssnad på utan att bli värderad som bra eller dålig, klok eller dum.

I dramapedagogik är självtillit, empati, kommunikation och samarbete nyckelbegrepp. Social kompetens kan sägas sammanfatta den grund som varje elev behöver utveckla för att klara sig i dagens samhälle. Genom att träna inlevelse i olika roller och situationer utvecklas förmåga att se och förstå både eget och andras handlande i konflikter. Grundläggande dramapedagogiskt arbete kan hänföras till basnivån i pyramiden med betydelse för en skolas förebyggande arbete. Lärare är idag medvetna om att arbete med elevernas känslomässiga utveckling, med gruppens dynamik och samspel påverkar inlärningen.

Nästa nivå i pyramiden innebär mer systematisk undervisning i konfliktteori och konflikthantering för att elever själva ska kunna hjälpa varandra att lösa konflikter genom förhandling. Det är mest gynnsamt om samtliga på en skola, d.v.s. elever, lärare, övrig skolpersonal och skolledning har gemensamma baskunskaper om konflikthantering. Alla behöver känna till grundläggande konfliktbegrepp för att konflikthantering ska bli en gemensam angelägenhet där alla kan bidra till konstruktiva lösningar.

Förståelse av konflikter underlättas av arbete med fiktiva situationer t ex i rollspel, forumspel och forumteater. DRACON i skolan är ett svenskt program som utvecklats inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt. I programmet kombineras olika dramapedagogiska arbetsformer med konfliktteori. Syftet är att ge elever upplevelseinriktad träning i konflikthantering med sikte på vinna/vinna-lösningar och med fokus på tredje parts betydelse i konflikthantering. Programmet innehåller också introduktion i medling som kan hänföras till den tredje nivån i pyramiden.

Att skolan har tillgång till en fast anställd dramapedagog har visat sig gynnsamt påverka klassanda och skolklimat. En dramapedagog kan arbeta inte bara med eleverna utan också med personal och föräldrar.

I dramapedagogens utbildning ingår grunderna i både konflikthantering, gruppdynamik och mänskliga rättigheter. En fyllig presentation av dramapedagogikens många arbetssätt finns i menyn SKOLA/Konflikthantering/ Drama, Forumteater, DRACON och i menyn FORSKNING/Dramapedagogik. I den senare menyn presenteras DRACON Internationalett forskningsprojekt där Sverige ingår. Dess arbetssätt har nått goda resultat, vilket bl a visas i en vetenskaplig undersökning av fem elevers upplevelser 9 år efter mötet med DRACON (Sjöstedt 2014).

 

NVC, förhållningssätt som genomsyrar skolan

Ett exempel på en skola som engagerat sig särskilt mycket i det förebyggande arbetet är Skarpnäcks Fria Skola. Där har man från starten i samverkan mellan personal och föräldrar fokuserat på ickevåldslig kommunikation och konflikthantering utifrån det förhållningssätt som Nonviolent Communication  (Giraffspråket) bygger på. Begreppet NVC formades av den amerikanske psykologen och utbildaren Marshall B Rosenberg och har sin grund i en dynamisk människosyn. Kiki Nilsson har i kapitlet NVC, förhållningssätt som genomsyrar skolan i antologin Livskunskap för livskvalitet (2013) beskrivit hur man arbetar där:

”På vår skola har vi valt att arbeta med NVC och göra det så att förhållningssättet genomsyrar hela skolan. . . Vi vuxna på skolan försöker efterleva och omfatta andemeningen i NVC i motsats till att undervisa om den…. Vi inrättar inga särskilda lektioner eller tillfällen då vi övar dessa färdigheter, utan eftersträvar i stället att de alltid ska vara närvarande i vårt sätt att bemöta varandra på skolan.

Förhållningssättet ska märkas när vi vuxna agerar, i förhållande till varandra, i relation till barnen, i våra reaktioner på barnens agerande och så vidare. Vi vill bygga strukturer på skolan som stödjer detta förhållningssätt. Människors behov ska vara i centrum, eftersom vi ser att det skapar ett optimalt klimat för växande och lärande. Vi vill eliminera det som hindrar barns inlärning och låta vår tro på barnens inneboende lust och naturliga kraft få råda.” (s 163)   Kiki skriver vidare:

”Hur ska vi omsätta värdegrunden i praktiken?

Jag menar att det krävs en samlad kraft, en genomsyrande vilja och att pedagogerna har en tydlig tanke med sin metod och sitt syfte. Det behövs fortbildning inom området och pedagoger behöver rustas under lärarutbildningen. Rektorer behöver tänka ut hur de ska samla sina pedagoger i ett konsekvent värdegrundsarbete. För mig är detta en av kärnverksamheterna i skolan. . .” (s 165).

Kiki Nilsson ger på sidorna 169-171 ett praktiskt exempel på hur grunderna för ickevåldslig kommunikation tillämpas  i en svår situation.  Vi föreslår läsaren att gå in på länken och gärna läsa hela kapitlet som innehåller just det förhållningssätt som vi förordar.

NVC:s modell för ickevåldslig kommunikation beskrivs utförligt under menyn Konflikthantering. 

Se också Den goda kommunikationen i kapitlet s 96-105 i Birgitta Fribergs kapitel Centrala färdigheter i antologin Konflikthantering i professionellt lärarskap (2011)

Ett par organisationer och en person som arbetar med utbildning i konflikthantering

Den ekonomiska föreningen Konfliktkompassen arbetar med första och andra  steget i Cohens konfliktpyramid.  Föreningen består av en grupp unga människor som studerat konflikthantering, fred, global utveckling, personalfrågor och ledarskap. De uppmärksammar behovet av att personer tidigt ges verktyg samt övning i att hantera sina konflikter. Konfliktkompassen har med hjälp av upplevelsebaserat lärande bl a arbetat på en skola i en tredjeklass med frågor som ”hur är vi bra kompisar, hur är det att lyssna, vad gör jag när jag blir arg, hur kan vi göra fred?” Här återfinns rapporten från det arbetet: ”Man kan vara snäll och fråga om någon vill vara med.” En rapport om Konfliktkompassens arbete i en tredjeklass.

De riktar sig förutom till skolor till annan offentlig verksamhet, föreningar, privatpersoner och företag.

MedlingsCentrum, stationerad i Stockholm, utbildar i konflikthantering och medling. Det handlar alltså om flera nivåer i Cohens konfliktpyramid. Målgrupp är såväl skola som andra arbetsplatser. De finns också omnämnda under menyn Konflikthantering/Medling. De har givit ut material för skolan. ”Bråka smartare.” De utbildar vuxna i elevmedling.

Pat Patfoort, belgisk ickevåldspedagog som arbetar med internationella Nonviolent Education, har en speciell metod. Även den ligger i menyn Konflikthantering.

Referenser

Araya, Laila & Maskovic, Tamara (2013). BRÅKA SMARTARE: Om praktisk konflikthantering i skolans vardag. I Utas Carlsson, K., Nordén, C.  & Sevéus, V. (red.) Livskunskap för livskvalitet (s 247-252).  Stockholm: Seveus. Stiftelsen Ekskäret, Forum Livskunskap.

Cohen, Richard (1995). Students Resolving Conflict. Peer Meditation in Schools. Grades 6-12. Glenview IL USA: GoodYearBooks.

Grünbaum, Anita & Lepp, Margret (2005). DRACON i skolan: Drama, konflikthantering och medling. Lund: Studentlitteratur.

Friberg, Birgitta (2011, 2012, 2015). Centrala färdigheter. I  I Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.). Konflikthantering i professionellt lärarskap (s 87-125). Malmö: Gleerups.

Hakvoort, Ilse (2011, 2012, 2015). Skolans uppdrag och konflikthantering. I Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.). Konflikthantering i professionellt lärarskap (19-51). Malmö: Gleerups.

Nilsson, Kiki (2013). NVC, Förhållningssätt som genomsyrar skola. I Utas Carlsson, K., Nordén, C. & Sevéus, V. (red.) Livskunskap för livskvalitet (s 163-175). Seveus, Stiftelsen Ekskäret och Forum Livskunskap.

Patfoort, Pat (1995). Uprooting violence: Building nonviolence. From nonviolent upbringing to a nonviolent society. Maine, USA: Cobblesmith.

Patfoort, Pat (2001). I want, you don´t want: Nonviolence education. Maine, USA: Cobblesmith.

Patfoort, Pat (2011, 2012, 2015). Konflikthantering enligt MmE-metoden. I Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) Konflikthantering i professionellt lärarskap (s 151-180). Malmö: Gleerup Utbildning.

Robertsson, C., Grotmark, Th. & Vennberg, Å. (2017). ”Man kan vara snäll och fråga om någon vill vara med.” En rapport om Konfliktkompassens arbete i en tredjeklassGöteborg: Konfliktkompassen.  

Sjöstedt, Hanna (2014). Undervisning i DRACON. Fem elevers upplevelser av undervisning i konflikthantering med dramapedagogik som metod. Kandidat-uppsats. Högskolan i Gävle. Se www.uppsats.se