Samarbete för problemlösning – CPS

Enligt skollagen ska undervisningen vila på demokratisk grund. I den goda skolan sker beslutsfattande på ett demokratiskt vis. Det mest demokratiska beslutsfattandet sker i konstruktiv konflikthantering där man lyssnar till varandra och fattar beslut som ser till allas behov.

Ett exempel på ett mycket demokratiskt beslutsfattande utgör Ross W. Greenes metod Collaborative & Proactive Solutions (tidigare känt som Collaborative Problem Solving), CPS. Det är ett förhållningssätt förutom en strikt metod.

Ross Greene är barnpsykolog från USA. Han kommer regelbundet till Sverige och ger 1-2 dagar seminarier som alltid drar mycket folk. De annonseras i vårt kalendarium. Hans böcker riktar sig till föräldrar och personal som har att göra med barn som är frustrationskänsliga och/eller har svårt att klara förändringar, barn som i dagligt tal kan kallas för ”bokstavsbarn”. Emellertid kan tänkandet och sättet att hantera problem användas i förhållande till alla barn och även till vuxna, framhåller Ross Greene vid sina föreläsningar.

Förhållningssättet grundar sig på uppfattningen att barn beter sig på ett bra sätt om de kan. När de visar ett s k ”utmanande beteende” är det för att de inte har förmåga att göra på ett annat sätt. Det är inte en fråga om att inte vilja. Barn provocerar således inte för att väcka uppmärksamhet eller för att pröva någons gränser utan därför att i den situation de befinner sig kan de inte göra annat. De saknar viktiga färdigheter.

Greenes metod är mycket strikt men hans förhållningssätt går att använda dagligdags. Här får du en Kort beskrivning av Greenes CPS-metod. Studera också fallgropar i arbetet och här finns en hjälp att ställa frågor av sokratisk typ. Metoden bygger på enskilda samtal mellan den vuxne och barnet. Samtalen går ut på att lösa något problem som definieras för barnet eller gemensamt med barnet. Man kan börja med att säga: ”Jag har märkt att….” och sedan ta upp ett problem såsom att komma i tid till skolan eller att äta middag tillsammans.

Greene benämner tre metoder för problemlösning Plan A, B och C. Vid problemlösning enligt Plan A blir det den vuxnes ”lösning” som ska gälla, vid Plan B samtalar den vuxne och barnet och beslutar gemensamt (en realistisk lösning som tillfredsställer båda, alltså konstruktiv konflikthantering med förhandling) och vid Plan C gäller barnets vilja (åtminstone tills vidare).

I den strikta modellen ligger grunden för samtalet i att den vuxne (ev. flera tillsammans) har gått igenom ALSUP -formuläret och då bedömt vilka svårigheter barnet har (=outvecklade färdigheter) och vilka problem som behöver lösas. Här kan du i svensk översättning läsa hela listan av “eftersläpande” eller outvecklade färdigheter som Ross Greene sammanställt. Han beskriver hur han funnit hur man bäst använder listan som en guide för samtalet med den vuxne (läraren eller föräldern). Sidan 1 innehåller uppräkning av färdigheterna där högerkolumnen lämnats tom för att man ska skriva kort om problem relaterade till de eftersläpande färdigheterna. Sidan 2 ger tydliga informationer hur man bör använda listan på bästa sätt. Sidan 3 ger en mall för plan och uppföljning av arbetet med problem man valt att ta tag i (observera profilera, när något fungerar börja på nästa). Följande sidor handlar om hur det är bra att fråga för att samla information kring problemet (empatisteget) och hur man sedan går vidare till gemensam problemlösning som är genomförbar och ömsesidigt tillfredsställande (alla ska bli nöjda).

Efter genomgång av ALSUP-formuläret med lärare/vårdnadshavare samtalar den vuxne (som är utsedd att ta samtalen) med barnet, gör det vid upprepade tillfällen för att lösa problem och följa upp hur det går, och därvid modifiera lösningar när det behövs.

Enligt Greene tränas de bristande färdigheterna genom att använda Plan B. Framför allt vill han minska Plan A, som är den vanliga metoden i skolorna. Barn som inte förmår t ex fokusera på uppgiften eller se konsekvenser av sina handlingar blir inte hjälpta av att stora krav ställs på dem. Det leder till frustrationer hos barnet och den vuxne och som följd av detta negativa spiraler och ofta maktkamper.

Att utnyttja Greenes förhållningssätt och metod ger en bättre miljö för alla och tränar parterna i konstruktiv konflikthantering och problemlösning. Det krävs en hel del träning för att lyckas genomföra metoden i de fall där stora och mångskiftande problem föreligger, men träning ger som vanligt färdighet. Bara detta att lyssna reflekterande och att ha ett icke bedömande förhållningssätt räcker en bra bit.

Noggrant CPS-arbete kan upplevas ta tid. Greene rekommenderar förebyggande eller proaktiv plan B och varnar för att lita till det han kallar plan B i kris eller akut plan B. 

Vad gör man då när det händer så mycket hela tiden? Förhållningssättet CPS är väldigt likt vinna/vinna- förhållningssättet som rekommenderas vid konstruktiv konflikthantering. Det förebygger upptrappning och maktspel. Genom att lyssna empatiskt och undvika maktspel sparar man tid både på kort och lång sikt.

Akut hantering av konflikter tas på denna hemsida upp under menyn Konflikthantering.

Organisationen Pedagogiskt Perspektiv bjuder in Ross Greene till Sverige. Helene Tranquist har skrivit en utmärkt sammanfattning av CPS, artikel (nummer 12) i www.pedagogisktperspektiv.se. Den går också att finna här i vårt mediabibliotek: Vad är Collaborative & Proactive Solutions?

Vi för in annonsering av Ross Greenes kurser och föredrag i vårt kalendarium. Dessutom finns www.cps.tradet.org som varit ett diskussionsforum men nu finns kvar för att där är inlagt intressant material, t ex en vetenskaplig artikel från Göteborg.

Ross Greene har en hemsida www.livesinthebalance.org. Där kan man följa hans arbete. Han har också en blogg. På hemsidan finns en “Site guide” som gör att man kan hitta i det rika utbudet.

Digital föreläsning av Ross W Greene

Kommunerna Ekerö och Haninge  har arbetat med att implementera CPS-modellen. Reflektioner och resultat om detta. Tillgänglig fram till 30/11- 22. Avgift

Välkommen – Pedagogiskt Perspektiv

 

Referenser

Greene, Ross W. (2002), (am. original 1998). Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura.

Greene, Ross W. (2008). Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Stockholm: Cura.