Tolerans

”Tolerans” betyder enligt våra vanligaste ordböcker: fördomsfrihet, förståelse, mänsklighet, upplysthet, vidsynthet, empati.

Tolerans innebär att leva med olikheter, fokusera på hur vi löser konflikter och kompromissa om utrymmet – i samexistens. (Teskedsorden)

No one is born hating another person because of the color of his skin, or his background, or his religion. People must learn to hate, and if they can learn to hate, they can be taught to love, for love comes more naturally to the human heart than its opposite. (Nelson Mandela)

 

Här finner du några av de PROJEKT och UNDERVISNINGSMATERIAL av olika slag som är mest använda i våra skolor i dag. Vi låter dem i första hand presentera sig själva:

 

TOLERANSPROJEKTET

Toleransprojektet påverkar unga med en intolerant världsbild. Målet är att bearbeta åsikter och förändra synen på sig själv och andra. Som del av Toleransprojektet finns Kungälvsmodellen, en pedagogisk metod som kan praktiseras i skolan. En viktig del är att eleven ska få gymnasiebehörighet eftersom det finns en koppling mellan utbildning och att lämna destruktiva miljöer.

Till skillnad från enstaka temadagar löper Toleransprojektet över en längre tid. Målet är att elever ska inse värdet av att delta i den demokratiska gemenskapen. Som en positiv bieffekt kan kommunen spara stora summor pengar eftersom utanförskap tenderar att skapa samhällskostnader.

Bakom Toleransprojektet står Teskedsorden och Kungälvs Kommun. Sedan 2016 leds det av Segerstedtinstitutet i Göteborg, vars uppdrag är att arbeta preventivt mot våldsutövande ideologier och strukturer samt rasistiska organisationer. Där har man bl a en 15 p utbildning i antirasim.  http://www.segerstedtinstitutet.gu.se

Toleransprojektet söker fler skolor! Är din skola eller kommun intresserad av arbeta mot intolerans med hjälp av Kungälvsmodellen? Kontakta Toleransprojektet!

UNDERVISNINGSMATERIAL från Toleransprojektet:

Ingen blir nazist över en natt. Om hur skolan kan möta intoleranta elever av Christer Mattsson/Magnus Hermansson Adler.

”Efter det nazistiska mordet på John Hron i Kungälv, fick Christer Mattsson uppgiften att utarbeta en framgångsrik metod för arbete med elevgrupper som stör och kränker på grundskolan och i gymnasiet. Metoden, som bland andra FN har uppmärksammat och rekommenderar, bygger på att först förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett rasistiskt och främlingsfientligt beteende. Därefter gäller det att möta den enskilde och kränkande eleven med en personlig dialog och kraftfulla pedagogiska och sociala insatser.

Boken är en enkel handledning i att planera, genomföra och utvärdera just denna typ av pedagogisk verksamhet. De metoder som beskrivs i boken är noga prövade och utvärderade. Just enkelheten gör att vilken drabbad skola som helst kan börja planera för aktiva insatser.”

Läs mer om boken på www.expo.se/skola och www.nok.se

10 lektioner om tolerans av Christer Mattsson & Magnus Hermansson Adler.

Christer Mattsson är den SO-lärare i Kungälv som efter mordet på John Hron grundade Toleransprojektet. Han har sedan bl a varit projektledare vid Forum för levande historia och förestår sedan 2015 tillsammans med professor em Roger Säljö Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet.                                       

Ur Förordet: ”Undervisning om tolerans är ingen debatt om vem som har rätt och vem som har fel. Det handlar om att stimulera eleverna till att vilja, kunna och våga undersöka hur andra människor tänker. Människor i vår närhet och människor som på olika sätt är långt ifrån en själva. För den som tycker att homosexualitet är äckligt är det provocerande att påstå att det är normalt. Intoleranta elever är duktiga på att provocera, inte minst sina lärare. Frågan är om vi lärare har fantasi nog att förstå att vi är provocerande tillbaka.”

”Undervisning för tolerans är en långsam process, det sker inte över en natt eller en temadag. Med hjälp av verkliga människors dramatiska berättelser väcks nyfikenhet på vad som hände och hur det hände. I lektion efter lektion möter vi personer från det förflutna som genom berättandet för ett ögonblick blir levande gestalter i klassrummet. Berättelserna avbryts och eleverna vill veta hur de slutar och jag lockar dem att tänka ut fortsättningen själva. När jag sedan ger dem svaret kan de jämföra med sina gissningar. Utan att jag ber dem kommer de att redogöra för hur de tänkte och identifiera vilka kunskaper de saknar – då blir de motiverade att fylla på dessa”. (s 8)

Boken inleds med 70 s teori och resonemang kring de 10 minst heldagslektioner som bäst genomförs av ett väl förberett team. Projektet erbjuder utbildning och handledning.

Läs mer och beställ boken på www.toleransprojektet.se

TESKEDSORDEN för mångfald och tolerans

Teskedsorden arbetar genom en aktiv dialog med barn och ungdomar för ökad tolerans och respekt människor emellan. Intolerans utgör växande hot i dagens samhälle. Stiftelsens målsättning är att nå unga människor och få dem att reflektera kring dessa viktiga frågor.”

Teskedsorden grundades år 2006 av tidningen Vi och har sedan starten 2006 bedrivit ett omfattande arbete för att genom skolan nå barn och ungdomar. Under SKOLA på hemsidan, med underflikarna Gymnasium och Förskola, finns bl a erbjudande om skolbesök och mycket omfattande stadieindelade listor över litteratur och film. År 2007 lät stiftelsen översätta och ge ut Hur man botar en fanatiker av Amos Oz (som då fick det första av de pris som stiftelsen årligen delar ut för toleransarbete)

Så här definierar stiftelsen ordet Tolerans”:

”En fråga som Teskedsorden ofta får är hur vi behandlar begreppet tolerans. Vi anser att det är en skillnad mellan verbet tolerera och substantivet tolerans. Tolerans är inställningen att vi alla bär på olika identiteter och att var och en har rätt till sin identitet utan att tvingas förställa sig. Att tolerera utgår från att någon tar sig rätten att avgöra om någon annan kan tolereras och motverkar därmed tolerans som attityd.

Tolerans är förmåga att respektera – att tolerera räcker inte. Det bästa vi människor har kunnat, och fortfarande kan, är att skapa samhällen där vi lever i ömsesidig respekt för varandras individualitet och rättigheter. Tolerans innebär att leva med olikheter, fokusera på hur vi löser konflikter och kompromissa om utrymmet – i samexistens.

Tolerans kräver tid, humor, fantasi och kreativitet. Intoleransen är hatfylld och glädjelös och helt utan självdistans. Fantasi och humor mm är förmågan att leva sig in i någon annans situation – se den andre – och förstå den och handla utifrån den förståelsen.

Att finna ett mindre tvetydigt begrepp än ’tolerans’ som i ett ord sammanfattar det vi arbetar för vore bra, men hittills har vi inte funnit något.”

UNDERVISNINGSMATERIAL

Vem är du? En bok om tolerans av Pernilla Stalfeldt (2012). Sedan 2014 med svensk, arabisk och engelsk text. Med lärarhandledning.

Boken delades under första utgivningsåret år ut till alla 3:e klassare i Sverige. Den handlar om likheter, om olikheter, om rädsla och utanförskap. Men framför allt handlar den om hur vi kan vända rädslan för det annorlunda till något positivt och spännande. Att bjuda in i stället för att stänga utanför. För hur olika är vi egentligen? Och är det verkligen så att lika barn leker bäst?

2014 skickades en ny upplaga med alla texter parallellt på arabiska, engelska och svenska ut till alla skolbibliotek.

Boken har kommit till i samarbete med Teskedsorden, som fortsätter att dela ut den till alla tredjeklassare – sedan 2014 på alla tre språken.

Hur man botar en fanatiker av Amos Oz.

Detta är den bok som 2007 – 2010 delades ut till samtliga elever i gymnasiets åk 2. Utifrån boken diskuteras tankar om fanatism, humor och inlevelseförmåga. Med lärarmaterial, ljudbok och tips om hur du lätt kan komma i gång och arbeta med boken.

Amos Oz är israelisk debattör, författare, professor i litteratur, en av grundarna till ”Fred nu” (1978), en av de större israeliska fredsorganisationerna. I bokens sista kapitel ger han en skarp analys av konflikten Israel-Palestina, och visar den israeliska fredsrörelsens väg till lösning av den kris han kallar ”en strid mellan rätt och rätt”.

”Hur handlar människor när det börjar brinna? Förmodligen på ett av följande sätt:

  1. Hon springer ifrån eldsvådan så fort hon bara kan och bryr sig inte om dem som inte kan springa.
  2. Hon skriver en ilsken insändare till tidningen och kräver en ansvarig makthavares avgång.
  3. Hon hämtar en hink vatten och öser ut vattnet över elden. Om hon inte har någon hink så tar hon ett glas och om hon inte hittar ett glas så tar hon en tesked. Alla människor har en tesked och om vi alla tar en tesked med vatten så kan vi faktiskt släcka elden.” (Ur förordet till Amos Oz Hur man botar en fanatiker, utgiven av Teskedsorden 2006.)      

Boken kan beställas gratis till dina elever genom Teskedsorden 

Inte en främling – berättelser som utmanar normer och fördomar

Varför upplever vissa av oss att vi är främlingar i vårt eget land? Under 2014 startade Teskedsorden projektet Inte en främling – en serie personliga berättelser och funderingar kring ämnen som identitet, diskriminering, normer och mångfald. Smärtsamma och starka texter har vuxit fram och nu finns några av dem samlade i boken Inte en främling – 41 berättelser om identitet och mångfald. En bok som ställer frågan – vem ska man vara för att platsa i Sverige? Boken kan användas som exempelvis diskussionsunderlag i undervisningen i svenska, historia och samhällskunskap.

En lättläst version, Inte en främling – 20 berättelser om identitet och mångfald,  tänkt inte minst för nya svenskar, kom i augusti 2016 i samarbete med Vilja förlag. En bok som kan bygga broar.

Boken finns att köpa i Teskedsordens gåvoshop.

Att lära barn hantera nätrasism

2016 kom Teskedsordens nya lärarmaterial till stöd för lärares undervisning om hur elever kan motverka hat och främlingsfientlighet på nätet. Det lanserades 8 april på Mediedagarna i Göteborg i samarbete med Lärarnas riksförbund och Forum för samhällskunskap och humaniora. Bakgrunden är Medierådets undersökning 2015 som visade att bara 33% av eleverna ansåg sig kunna avgöra om information på nätet är sann eller falsk.

”Den svenska skolans undervisning i källkritik på nätet är minst sagt bristfällig”, säger Lisa Bjurvald (journalist, författare, expert på frågor om främlingsfientlighet på nätet) i Teskedsordens styrelse, i en intervju för tidningen Vi 5 maj 2016. ”Även föräldrar saknar kunskap om de fallgropar och utmaningar som möter  dagens unga online. Detta är ett demokratiproblem och vi vill både höja medvetandet om problematiken och erbjuda konkreta verktyg för att hantera den.”

Materialet kan laddas ner kostnadsfritt från www.teskedsorden.se   

                                             

Stiftelsen och tidskriften EXPO

”Stiftelsen EXPO har till uppgift att motverka rasism. Expo SKOLA utvecklades av Expo utbildning med stöd av Stiftelsen Natur och Kultur och Lärarnas Riksförbunds forum för humaniora och samhällsvetenskap. Sajten riktar sig till gymnasiet och grundskolans senare år. Vi erbjuder en unik kunskapsbank om organiserad rasism och intolerans för lärare, pedagoger, elever och andra intresserade.”

Här finner du fortlöpande lästips, utdrag ur dokumenten om de mänskliga rättigheterna och en ordlista med fylliga förklaringar till en rad av de begrepp som förekommer i debatten, t ex antisemitism, antiziganism, islamofobi, fascism, nationalism, rasism.

Bland av förlaget utgivna böcker finns

Positiv Antirasism. Så förnyar vi en debatt som kört fast av Daniel Pohl & Alex Bengtsson.

”Grunden för samexistens är tolerans, att man tolererar det faktum att människor är olika och att man dömer dem efter deras handlingar och inte efter vilken grupp de tillhör. Med toleransen följer respekten för människors lika rättigheter och möjligheten att få leva som den man är” (s 20).

Boken innehåller inga lektionsförslag, men med kaptitelrubriker som Konflikt, Identitet, Möten och Så går vi vidare kan den vara en inspirerande grund för egna upplägg av samtal i klassen.

På EXPOS hemsida finns också en ovanligt inspirerande statlig utredning, Bengt Westerbergs Främlingsfienden inom oss   (SOU 2012:74). Den diskuterar ”uppkomsten av främlingsfientlighet, attityder till främlingsfientlighet, hur främlingsfientliga budskap sprids och vilket arbete mot främlingsfientlighet som i dag sker i samhället och särskilt i skolan.”

EMERICHFONDEN 

Emerichfonden bildades 1994 på initiativ av Emerich Roth. Fonden arbetar helt ideellt för

  • att stödja insatser av och för ungdomar som inom grundskolan och gymnasiet arbetar för att förhindra våld, mobbning och främlingsfientlighet och verkar för en trivsam och medmänsklig skolmiljö
  • att föra ut fakta och information om de mekanismer som leder till våld, mobbning och främlingsfientlighet
  • att med studiematerial stimulera verksamhet i skolan för att motverka våld, mobbning och främlingsfientlighet
  • att främja studier inom det område där Fonden verkar.

Varje år organiserar Emerichfonden pristävlingar för skolor. Prisutdelningen sker på Fryshuset i Stockholm där följande priser delas ut: Skolornas Fredspris, Uppsatspriset,  27 Januaripriset och Årets Eldsjäl.

UNDERVISNINGSMATERIAL

Vägen ut ur hatet av Emerich Rothse vidare www.emerichfonden.nu

Emerichfondens Vägen ut ur hatet är ett läromedelsmaterial om hatets och ondskans mekanismer. Materialet är en utgångspunkt för hur vi gemensamt i dialog och handlingar kan motverka våld och främlingsfientlighet. För högstadiet och gymnasiet.

Materialet är finansierat av Allmänna Arvsfonden för att användas i skolorna. Det innehåller en lärarhandledning, flera filmer och en bok. Materialet skall fungera som en fortsättning på ER:s arbete och skall framöver kunna ”ersätta” hans personliga besök i skolorna.

Beställ materialet!
En uppsättning av materialet kostar 472 kr exklusive moms, fraktkostnad tillkommer.
En klassuppsättning (25 Böcker, 1 DVD, 2 Övningshäften) kostar 2.710 kronor exklusive moms, + frakt.

http://vagenuturhatet.se/lararrummet/bestall-materialet

 

HÉDI FRIED och FACING HISTORY – AND OURSELVES

Hédi Fried (f 1924) är lika mycket psykolog som författare och har upplevt Auschwitz, Bergen-Belsen och andra läger. Hon är ännu aktiv genom dagspressen och TV, skolbesök och lärarutbildning och genom sina böcker, som lika sakligt som levande beskriver vad som aldrig får glömmas: Skärvor av ett liv (1992), Livet tillbaka (1995) och Ett tredje liv (1997)

Hédi Fried har också länge samarbetat med den amerikanska stiftelsen Facing History and ourselves, vars representanter flera gånger har besökt den svenska lärarutbildningen.

I Livets pendel. Fragment, erfarenheter, insikter (2003) delar författaren med sig av ”insikterna av sina djupaste gömda erfarenheter, i förhoppningen att kunna hjälpa andra människor ur upplevelsen av förföljelse, krig och våld.”

Här finns också en lärarhandledning, s 217-272, som, förutom värdefulla bakgrundsfakta, ger förslag till upplägg av 3-4 lektioner för åk 4-6 (som bl a utgår från barnteckningar), och en presentation av det unika undervisningsmaterialet för äldre elever FACING HISTORY AND OURSELVES . Det har utarbetats av en stiftelse i Boston ”för att hjälpa skolelever, studenter och deras lärare till bättre kunskap och utbildning.” Grundläggande budskap  och röd tråd i materialet är att den som ”bara” ser på är både delaktig och medansvarig i vad som händer. År 2000 lades materialet in som en 5- poängskurs vid dåvarande lärarhögskolan i Stockholm. Den innehållsrika handboken har tyvärr ännu inte översatts till svenska men kan beställas från stiftelsens hemsida www.facinghistory.org

Då ämnet i dag är kusligt aktuellt lägger vi, med tillstånd från förlaget, in den presentation av metoden som Hédi Fried ger i sin bok Livets pendel, s 245-246:

”(Metoden) utgår från den franske statsmannen Alexis de Toquevilles (1805-1859) uttalande om demokratin som ett livslångt lärlingsskap i frihet. Innan vi kan möta historien måste vi möta oss själva, och undersöka vilka fördomar och tillkortakommanden vi har.

Metoden vänder sig till både intellekt, känsla och handling, och den använder sig av interaktiva metoder med nivåfilm, föreläsningar, konst, litteratur och workshops. Lärare och elever börjar med att arbeta på individnivå – – -, sedan undersöker de hur samspelet mellan individ och samhälle ser ut – – – och först i tredje hand går de in på det historiska skeendet för att lära sig om skeendet och människorna bakom. Man utgår från Förintelsen, såsom varande det bästa exemplet på vad som händer i en demokrati när de demokratiska lagarna sätts ur funktion. Från Förintelsen går man in på andra folkmord.

Följande punkter är viktiga att reflektera över:

  • fördomar och stereotyper
  • den egna rollen i samhället
  • vikten av att göra ett val
  • den tunna skiljelinjen mellan ondska och godhet

Denna metod har använts i olika skolor i USA under de senaste 25 åren. Flera utvärderingar visar att eleverna fått ökad förmåga i fråga om

  • kritiskt tänkande
  • moraliska resonemang
  • empati
  • mognad
  • engagemang
  • intresse för etniska grupper
  • självkännedom
  • kunskaper

Eleverna uppvisar också

  • minskad aggressivitet
  • minskade rasistiska tendenser”

Efter sin presentation av metod och utvärdering ger Hédi Fried några förslag till lektioner inom några av metodens basområden: Individ och samhälle (Handen, Livskartan, Isberget), Händelsen/det historiska skeendet/ och Vad kan vi göra för en önskad framtid?

2017 kom Frågor jag fått. Där har författaren samlat många av de frågor hon fått under åren, av elever och av vuxna. Varje fråga får ett insiktsfullt svar som kan vara till hjälp både för den som har frågor och för den som ska undervisa i empati, tolerans och ansvarstagande – på vilken nivå det vara må.

Föreningen ZIKARON

Föreningen är ett nätverk av tredje generationens invandrare, bildat 20114. Föreningen erbjuder skolor föreläsningar där unga vuxna berättar sina släktingars historia från Förintelsen. Namnet ”Zikaron” betyder minne på hebreiska – och det är just det arbetet syftar till: att minnas.

Tyskland gick från demokrati till diktatur mitt i ett demokratiskt Europa. Vi kopplar ihop skeendena då till världen i dag – men försöker också att berätta för eleverna att alla kan göra någonting, säger Adina Krantz, en av grundarna  (DN Kultur 10 jan 2016).

 

ABRAHAMS BARN

Projektet Abrahams barn startade i Rinkebyskolan, Stockholm, i början av 90-talet som ett försök att tillsammans med eleverna undersöka likheter mellan kristendom, judendom och islam. Det drivs i dag som ett verksamhetsområde inom Sigtunastiftelsen, som arbetar med konfliktförebyggande pedagogiska program för skolans alla stadier.

Man erbjuder läromedel och fortbildning grundat på IE- metoden, identifikation och empati. Med utgångspunkt i berättelser arbetar man med identifikationsövningar i tal och skrift.

Abrahams barns tre huvudområden omfattar religionsdialog och kulturmöte, språkutveckling samt FN:s konvention om barnens rättigheter.

För mer information om kurser, seminarier och föreläsningar, se www.abrahamsbarn.se

UNDERVISNINGSMATERIAL

1994 gav stiftelsen ut Abrahams Barn. Annorlunda religionsundervisning i religion i det nya Sverige – i dag utgången från förlaget men tillgänglig på enstaka bibliotek.

2004 kom på Fondis förlag första upplagan av
Samma rötter. Abrahams barn i tre religioner. Lärarhandledning. Av Dorothea och Fanny Rosenblad.

Den innehåller delar av den tidigare boken men har förstärkts med nya avsnitt om kung Salomo, Jesus/Isa och Mohammed samt legender i judendom och islam.

 

FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA

Forum för levande historia lyder under Kulturdepartementet, ursprungligen med uppdrag att ta fram undervisningsmaterial om Förintelsen. Uppdraget har gradvis utökats till att i dag också omfatta arbete för ”att stärka människors vilja att arbeta för alla människors lika värde”.

Forum är fysiskt beläget i Stockholm men finns genom nätet över hela landet. Under de senaste åren har man tagit fram ett rikt utbud av undervisningsmaterial i form av  faktasamlingar, lektionsförslag med lärarhandledningar, bilder, utställningar, filmer och workshops. Allt är synnerligen pedagogiskt, färdigt att använda och fritt att direkt ladda ner.

Man har ett uppdrag att arbeta för demokrati och alla människors lika värde. En genomgående röd tråd i allt material är att man också arbetar för alla människors medansvar i vad som händer.

Forum för levande historia har också sedan 2005 genomfört flera stora attitydundersökningar bland elever, med fokus på deras inställning till tolerans och intolerans. Också deras inställning till politik och demokrati, och deras oro inför social utsatthet och framtiden. I den senaste rapporten Tid för tolerans (2014), fri att ladda ner som pdf från Levande historias  hemsida, presenteras svar från 10 500 elever i åk 9 och gymnasiet. Tidigare undersökningar (2003, 2009) presenteras i Den mångtydiga toleransen.

UNDERVISNINGSMATERIAL (ett urval)

För utförlig presentation och gratis nedladdning, se www.levandehistoria.se, fliken För klassrummet. Se också fliken Utställningar.

Hbtq, normer och annat för åk 7-9 och gymnasiet

Vittnesmål – med klassrumsövningar för åk 9 – gymnasiet

På denna plats

Spelar roll Elevaktiva övningar om åskådarens roll, om passivitet och ansvar.

(O)mänskligt för åk 9 och gymnasiet. Lärarmaterial om rasbiologi, sortering, normer och makt.

 

Tidlöst temaarbete i en mångkulturell klass

Projektet Vikingatiden i våra hemländer är lika användbart i dag som när Max Strandberg 1995 genomförde det i klass 4 A Rinkebyskolan i Stockholm. Skolan hade då elever från 65 olika länder.

Först läste man i historieboken, lyssnade på berättelser och samtalade om vikingatiden i Sverige. Man arbetade också tredimensionellt, och byggde små vikingabåtar av papp och papper. Därpå forskade man vidare på egen hand, skrev och ritade. Utifrån detta ställde man samman nio frågor om livet under samma tidsperiod i de olika hemländerna, och fortsatte så sitt forskningsarbete med hjälp av föräldrar, hemspråkslärare och andra samt biblioteket.

Resultatet blev en utställning som visades på Rinkeby Stadsbibliotek, med vernissage för föräldrar, lärare, kommunaltjänstemän och press. Dessutom blev det en bok, Vikingatiden i våra länder, som ännu kan finnas på välsorterade bibliotek. Läs elevernas och lärarens beskrivning av projektet Så här har vi arbetat med VIKINGATIDEN

Fler idéer finns i metodboken Fjorton språk i klassen av Max Strandberg och Gunilla Lundgren. Välj t ex någon sektor av samhällslivet, t ex skola, sjukvård, omsorg, och låt eleverna undersöka hur den fungerar i sina olika länder. Jämför med Sverige – diskutera! Hur skulle de vilja ha det? Hur kan det åstadkommas? osv

Dessa tidiga projekt har Max Strandberg senare utvecklat i sitt arbete vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Där har han bl a gett ut   Föräldrars livserfarenheter som resurs – läxor och formativ bedömning, med utförliga och konkreta förslag till samverkande läxuppgifter. Här finner du Exempel ur Läxor om o för kulturell mångfald

Max Strandberg undervisar i dag i didaktik vid Stockholms universitet, där han doktorerat med avhandlingen Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenhet som resurs. Några kritiska aspekter (2014).  Sök på http://su.diva-portal.org 
______________

 

Glokala Folkhögskolan i Malmö

Den Glokala Folkhögskolan bildades år 2005 av Globala Folkbildningsföreningen i Malmö. Vid start landets minsta folkhögskola har den vuxit från 1000 till 4700 deltagarveckor.

Namnet syftar på den kända uppmaningen ”Tänk globalt – handla lokalt”.  Man vill verka för att Malmö med sina 160 olika nationaliteter ska väl ta vara på denna rika resurs, verka för att Malmö blir den i äkta mening Globala Staden.

I nära samarbete med universitet och högskolor håller man bl a en 6 månaders etableringskurs för flyktingar. I kursutbudet finns också filmlinje, allmän linje, entreprenörskap, glokal tankesmedja.

____________

Organisationer som gärna gör skolbesök

Ta alla tillfällen i akt att bjuda in representanter för någon av de freds-och biståndsorganisationer som också vänder sig till skolan, t ex Afrikagrupperna, Svenska Afganistankommittén, Colombiagrupperna, FN-föreningen i din hemort eller Sv FN-förbundet, IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet), Kvinna till Kvinna, Latinamerikagrupperna, Svenska Läkare mot Kärnvapen, Rädda Barnen, Röda Korsets Ungdomsförbund, Svenska freds-och skiljedomsföreningen, UNICEF. Adresser finner du under menyrubriken LÄNKAR.

Referenser

Abrahams Barn. Annorlunda religionsundervisning i det nya Sverige (1994). Abrahams  barn.

Fried, Hédi (1992). Skärvor av ett liv. Vägen till och från Auschwitz. Stockholm: Natur&Kultur.

Fried, Hédi (1995). Livet tillbaka. Stockholm: Natur&Kultur.

Fried, Hédi (1997). Ett tredje liv. Stockholm: Natur&Kultur.

Fried, Hédi (2003). Livets pendel. Fragment, erfarenheter, insikter. Stockholm, Natur&Kultur. Boken förmedlar författarens insikter av sina djupast gömda erfarenheter, och en lärarhandledning i att föra ut kunskaper om Förintelsen.

Fried, Hédi (2017). Frågor jag fått. Stockholm: Natur&Kultur.

Mattsson, Christer & Hermansson Adler, Magnus (2008). Ingen blir nazist över en natt. Om hur skolan kan möta intoleranta elever.  Stockholm Natur & Kultur (160 s).

Mattsson, Christer & Hermansson Adler, Magnus (2012). 10 lektioner om tolerans. Stockholm: Natur & Kultur (149 s).

Oz, Amos (3:e uppl. 2011). Hur man botar en fanatiker.  Teskedsorden och Wahlström & Widstrand (91 s).

Pohl, Daniel & Bengtsson, Alex (3:e uppl. 2013). Positiv Antirasism. Så förnyar vi en debatt som kört fast. Stockholm: Expo. (79 s), pris 100 kr.

Rosenblad, Dorothea & Rosenblad, Fanny (2004). Samma rötter. Abrahams barn i tre religioner. Lärarhandledning. Fondis förlag.

Roth, Emerich. Vägen ut ur hatet. Emerichfonden.

Snyder, Timothy (2017). OM TYRANNI. Tjugo lärdomar från tjugonde århundradet. Stockholm: Bonniers förlag.

Stalfelt, Pernilla (2012). Vem är du? En bok om tolerans. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Strandberg, Max (2014). Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenhet som resurs. Några kritiska aspekter. Doktorsavhandling. Stockholms universitet.

Strandberg, Max & Lundgren, Gunilla (1993). Fjorton språk i klassen. Stockholm: Arbik Författares Bokmaskin.

Teskedsorden (red.) Inte en främling – 41 berättelser om identitet och mångfald.

Teskedsorden (2016). Att lära barn hantera nätrasism.

LÄSTIPS

Al-Kamiri, Duraid (2015). Regnet luktar inte här. Atlas.

Bengts, Marie & Bruno, Uli & Nilsson-Puccio, Silvia (2016) Den svenska koden. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Glogic, Saima & Löthagen-Holm, Annika (2016) Nyanlända. Vägledning till inkluderande undervisning. Att förmedla kunskap, språk, kultur och koder i flerspråkiga klasser. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Gustafsson, Lars, H. & Lindberg, Tor (red.) (2016) Möta barn på flykt: Enkel handbok för alla. Utgiven av UNICEF. Kan laddas ned.

Imam, Silvana & Besara, Nisha (red.) (2016). Sverige – en (o)besvarad kärlekshistoria. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Larsson, Xenia (1960). Skuggorna vid träbron. Stockholm: Bonniers

Larsson, Xenia (1961). Lång är gryningen. Stockholm: Bonniers

Larsson, Xenia (1962). Livet till mötes. Stockholm: Bonniers

Mahmoud, Alexander (2015). Mellan rummen. Atlas.

Ntibanyitesha, Sakina (2012). Ormbarn och Farligare än djur. Riga: Blue Publishing. Två självbiografiska böcker som gav De Vylderstipendiet för invandrarförfattare 2014.

Ntibanyitesha, Sakina (2015). Krig i paradiset.  Riga: Blue Publishing.

Priftis, Marcus (2016). Från snack till verkstad. Antirasism i praktiken. Stockholm: Leopard.

Westerberg, Bengt (2012), Främlingsfienden inom oss.  SOU 2012:2:74 (länk via EXPO/Research).

Voltaire, Traktat om toleransen med anledning av Jean Calas död, översatt av Jan Stolpe (2016). Göteborg: Daidalos

Zerdadi, Ali (2017), Ängeln och sparven. Texter av ensamkommande ungdom på flykt.

FILMER

Trevligt folk (1915)
En dokumentärfilm om somaliska bandylandslaget från Borlänge.  Filip Hammar och Filip Wikingsson. Kan t o m ht 1016 laddas ner gratis från Teskedsorden, med lärarhandledning   http://www.teskedsorden.se/Skola

Fosterland
En dokumentärserie för SVT av Fredrik Önnevall följer människor på flykt från Mellanöstern och Afrika till deras första tid i Sverige. I första delen, som vann Kristallenpriset 1915, följer han  några unga mäns flykt från Syrien och Afghanistan. Den andra delen (1916) börjar hos en kvotflykting i ett flyktingläger i Kenya men är utspelar sig sedan på flyktingmottagandet i Simrishamn. Med samma mönster följer så en rad andra berättelser.

Tala! Det är så mörkt (1993). Regi Susanne Osten, manus Niclas Rådström. Svenska Filminstitutet.

Fler filmer presenteras fortlöpande på Teskedsordens hemsida.