Barnkonventionen

Vägen till de mänskliga rättigheterna, allt om deklarationen och undervisningsmaterial för de allmänna rättigheterna finns på denna menys startsida, Mänskliga rättigheter.

BARNKONVENTIONEN

Lättast att enas om i FN:s Generalförsamling har alltid varit frågor som rör världens barn. Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Den innehåller fyra styrande principer:

  • Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6).
  • Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som berör barn (artikel 3).
  • Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl   (artikel 2).
  • Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12).

Hela texten, historiken och mycket annat om konventionen finns på Unicefs hemsida – gå in här:  Barnkonventionen, UNICEF.

Barnens världsordning

Följande avsnitt är skrivet av Ingrid Segerstedt Wiberg för boken Sex år kvar av barnets århundrade. FN:s barnkonvention, Sverige och flyktingbarnen (1994):

”En ny Barnens världsordning har påbörjats genom antagandet av barnkonventionen. Alla de stater som undertecknat den har lovat att regelbundet rapportera till en särskild FN-kommitté om sin tillämpning av konventionen. Därefter får de höra kommitténs åsikt om sin rapport och om de brister i tillämpningen som kommittén observerat. På detta sätt hoppas man skapa förbättringar för världens barn. Självfallet är förutsättningarna för staternas tillämpning olikartade framförallt av ekonomiska eller politiska skäl. Just därför är det av stor betydelse att stater som Sverige , som tillhört påskyndarna av konventionen, till fullo följer dess regler. Den vägen kan vi påverka andra stater att slå vakt om barnens bästa.

Av de många miljoner barn som i dag lider nöd hör flyktingbarnen till dem som har det svårast. Vi hoppas och tror att att viljan finns att ta väl hand om dem, som kommer till Sverige.

Men våra möten med flyktingar och med människor, som arbetar med invandrar-och flyktingfrågor har visat att det finns allvarliga brister. Lagar tolkas allt snävare. Enskilda tjänstemän gör sig skyldiga till allvarlig nonchalans och slarv. Godtycke och tillfälligheter styra alltför ofta besluten. De flesta flyktingbarn, som kommer hit har ofattbara upplevelser med sig i bagaget. Vårt mottagningssystem tar dålig hänsyn till det. Dessutom kommer nu det ena förslaget efter det andra, som ger flyktingbarn sämre resurser än de svenska barnen. Sparniten ute i kommunerna drabbar flykting-och invandrarbarnen hårdast. Vart är vi på väg?”

Sverige var ett av de första länderna som ratificerade (undertecknade) Barnkonventionen. Den har ännu inte införlivats i svensk lag.

Barnkonventionen genom drama

När konventionen om Barnets rättigheter 1994 var 5 år gammal, utgav Rädda Barnen en rapportbok På barnens uppdrag. Att förmedla barnkonventionen genom drama. Kristina Schüldt ledde det projekt som låg till grund för boken och hon var också redaktör för den. Dramapedagoger från hela landet deltog i utvecklingsarbetet som syftade till att finna aktiverande former för att sprida kunskap om innebörden i Konventionen om barnets rättigheter.

Så här skriver Kristina Schüldt:
– Konsten är ett mäktigt vapen. Vill man åstadkomma förändring är det klokt att ta hjälp av konstnärliga uttrycksformer. Särskilt värdefullt är det att informera barn med hjälp av konst. För barnen är konsten i alla dess former naturlig, både att ta del av och att uttrycka sig genom (s.14).
– Drama baserat på lek är roligt. I improvisationer händer överrumplande saker och situationskomik uppstår ständigt. Att göra bort sig i rollen är ofarligt, därigenom kan vi se oss själva och våra tillkortakommanden med humor och distans (s 15).

Kristina Schüldt fortsätter:

Texten i FN:s konvention om barnets rättigheter är svår – och många av dem som berörs av den kan inte läsa. Det finns olika sätt att nå ut med information till dem som har svårt att ta till sig det skrivna ordet. Teater, till exempel, är ett ypperligt medium. Publiken engageras genom sina tankar, sinnen och känslor. Men, som åskådare är man trots allt passiv. När man i stället arbetar med drama, tar åskådarna steget från att vara passiva mottagare till att bli aktiva deltagare.

Drama kommer av det grekiska ordet dram som betyder handla. När man i handling gestaltar något innebär det att hela jaget medverkar, såväl fysiskt som psykiskt. Vi berörs på en känslomässig, djup nivå. Vi ”förstår”.

När barnen med hjälp av drama får möjlighet att berätta om sitt eget liv eller leva sig in i andras situation blir innebörden i Barnkonventionen lättare att förstå. När barnen aktivt gestaltar olika händelser når de insikter om sig själva eller så kan de för en stund känna hur andra har det. Det skapar en djup förståelse när man själv, i en improvisation, är den som blir mobbad, den som blir slagen av sina föräldrar, eller när man är flyktingbarnet, som flyr från sitt hem under stora vedermödor. Därför är drama en lämplig metod när man ska informera om Barnkonventionen.”

Lektionsexempel
Nedanstående lektionsförslag är inspirerat av Östersundsprojektet inom ramen för På barnens uppdrag (s 64-66). Boken är slutsåld från Rädda Barnens förlag och måste sökas antikvariskt. Lektionsupplägget är anpassat för lågstadiet och kallas Tanten från ovan. Det handlar om en tant (kan bytas mot äldre man, kille, ung kvinna beroende på vem som ska ta rollen) som har blivit utsänd från planeten Ejagus. Där finns inga barn men man funderar på att skaffa och vill ta reda på vad vuxna behöver veta om barn och om ”barnens lag”. Två lärare eller en lärare och en dramapedagog behövs för genomförande.

Läs hela lektionsförslaget i Lektionsexempel, som inleds med en Namnlek.

 

UNDERVISNINGSMATERIAL

OLIKA MEN LIKA (2014). Rädda Barnen. www.räddabarnen.se/olikamenlika

En metodbok om att arbeta med Barnkonventionen i förskolan på ett roligt och inspirerande sätt med fokus på mångfald, delaktighet, värdegrund och jämställdhet.

”Olika men lika innehåller konkreta tips, råd och övningar för hur det går att arbeta med Barnkonventionen i förskolans vardag. Övningarna är kopplade till lekar och aktiviteter som är vanliga i förskolan och alla är testade av förskolepedagoger i olika barngrupper.  – – –

Metodboken lägger stor vikt vid barnens delaktighet och inflytande, att förverkliga förskolans värdegrund och att arbeta med mångfald och olikheter för att väcka nyfikenhet för det som är annorlunda. Materialet är utvecklat av Rädda Barnen i samarbete med förskolepedagoger från två olika förskolor.
En förskola kan välja att arbeta med metodboken efter egna behov och intressen. Det går också att vända sig till en av Rädda Barnens lokalföreningar eller regionkontor för att få hjälp, stöd eller utbildning i Barnkonventionen. ”  (ur RB:s hemsida)

Hela materialet kan fritt laddas ner som pdf-fil från RB, adress ovan.

Tio kompisböcker baserade på Barnkonventionen, skrivna av Linda Palm för barn i förskoleåldern, ges sedan några år ut av Natur& Kultur Läromedel.

Kompisböckerna handlar om Kanin och Igelkott som är bästa vänner men ibland blir ovänner, och hur de gör för att det ska bli bra igen. De små behändiga böckerna har visat sig vara ett mycket bra komplement till ”Olika men lika”, älskas av barnen och ger upphov till många fina samtal.

Det här är dina rättigheter. Ett inspirationsmaterial från Rädda Barnen (2007). dina rattigheter 

För arbete med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. Målet är att kunskapen om Barnkonventionen ska öka och att varje barn ska få arbeta med sina rättigheter på ett begripligt sätt.

Från Alfons till Dostojevskij, 2 – röster om Barnkonventionen
Red: Petra Alfe Åslund. Fondi förlag 2015

Från Alfons till Dostojevskij – Barnkonventionen genom litteratur utkom för femton år sedan på Rädda Barnens förlag och har varit till stor hjälp för pedagoger som vill konkretisera Barnkonventionen tillsammans med sina elever.

Nu är uppföljaren här: Från Alfons till Dostojevskij 2 – röster om Barnkonventionen. I boken kan man läsa Simone Eks berättelse om Barnkonventionens bakgrund och framväxt. Tio författare reflekterar personligt kring någon av artiklarna. Engagerade pedagoger delar med sig av undervisningsexempel från grundskola och gymnasium. Litteraturförslag och bokpresentationer ingår.

Beställning genom Fondi förlag.

UNICEF  www.unicef.se

För förskolan har Unicef bl a Barnkonventionen i en låda med ”lekfulla och tankeväckande övningar” att plocka ur då och då.

Tio lektioner om barnets rättigheter vänder sig till åk 3-6.

I stormens öga är ett interaktivt klassrumsspel om Barnkonventionen för åk 4 – 7, med film och lärarhandledning.

Barns rättigheter som tema är ett temapaket med presentationer och övningar för högstadiet och gymnasiet.

Mycket av Unicefs material går att fritt ladda ner direkt – gå till unicef.se/skola

Där finns förutom mer undervisningsmaterial också tips för Operation Dagsverke, och nästan allt som är värt att veta om Barnkonventionen.

 

FN-förbundet   

Rätt för alla är FN-förbundets kortspel om mänskliga rättigheter, användbart från åk 4. Mänskliga rättigheter

Referenser

Alfe Åslund, Petra (red.) (2015). Från Alfons till Dostojevskij, 2 – röster om Barnkonventionen.  Fondi förlag.

Carlsson, Anette, Segerstedt Wiberg, Ingrid & Strandberg, Ingemar (1994). Sex år kvar av barnets århundrade. FN:s barnkonvention, Sverige och flyktingbarnen (1994). 

Palm, Linda. Tio Kompisböcker baserade på Barnkonventionen. Stockholm. Natur&Kultur Läromedel.

Schüldt, Kristina (1994). På barnens uppdrag. Att förmedla barnkonventionen genom drama. Stockholm: Rädda barnen.