Medling

Medling är en stegvis process i vilken en opartisk tredje part hjälper och underlättar för parterna i en konflikt att komma fram till en ömsesidigt godtagbar överenskommelse. Detta är ett kraftfullt sätt att hantera konflikter och förebygga mobbning. (Eleonore Lind)

Här ger vi först ordet till Eleonore Lind, en av de första som införde medling som konflikthanteringsmetod i den svenska skolan, författare till boken Medkompis. Medling och konflikthantering i skolan (2001) och under flera år verksam som ledare för utbildningen i medling vid Brottsförebyggande rådet. Eleonore medverkar numera i ubildning i brottsmedling se Institutet för Medlarutbildning i Sverige, IMSE. Där kan man också få skräddarsydd utbildning i andra typer av medling, såsom skolmedling.

Därefter följer ett avsnitt om skolmedling av Linda Marklund, projektledare för det stora Norrbottensprojektet där 125 skolor arbetade med skolmedling under åren 2004-2009. Hon visar konkret hur skolmedling kan planeras,  fungera och göras till ett hållbart inslag i skolan. Projektet utgår från Richard Cohens och Eleonore Linds grundläggande arbete.

 

MEDLING OCH KONFLIKTHANTERING av Eleonore Lind

Vad är medling och hur fungerar det?

Medling är en stegvis process i vilken en opartisk tredje part hjälper och underlättar för parterna i en konflikt att komma fram till en ömsesidigt godtagbar överenskommelse.

Medling är ett kraftfullt sätt att hantera konflikter. I medling får parterna själva äga sin konflikt och ta ansvar för att finna lösningar som passar samtliga berörda. Medling handlar inte om moraliska principer, t ex om vem som har rätt eller fel, om att fördela skuld eller om att fördöma någon – medlarna är opartiska. Det handlar heller inte om att komma med råd till lösningar. I medling är processen lika viktig som målet. Här söker man att finna vinna/vinna lösningar. Med detta menas att båda parterna ska vara tillfredsställda med lösningen och ha något att vinna av den. Det är inte lätt att finna lösningar där alla parterna är nöjda – men det är möjligt. När båda parter vinner känner de sig ansvariga för lösningen och det är troligt att den blir långsiktigt hållbar.

Efter det att man har hört parternas utläggningar om vad som har hänt, fokuserar man på nuet och på framtiden. Det är en konfidentiell process där medlarna tar hänsyn till både fakta och känslor. De två viktigaste frågorna som medlarna ställer är: ”Vad har hänt?” och ”Hur känner du inför det som har hänt?” Tanken bakom dessa frågor är att om personer tillsammans med aktivt lyssnande medlare – får en chans att uttrycka hur de känner sig inför händelser som är konfliktfyllda har de större chans att finna bra lösningar och att sedan hålla sig till de lösningar som de har arbetat fram.

Medling innebär alltså ett stöd för parterna i en konflikt att strukturera problemen och att uttrycka sina intressen och behov. Medlingsprocessen syftar till att stärka parternas självförtroende genom att föra över ansvaret för konflikten och dess lösning på parterna själva. Medlaren skall verka som en katalysator för att hjälpa parterna att finna lösningar, som de inte ser eller inte tror är möjliga. Ofta börjar parterna utifrån sin ståndpunkt som ofta innehåller generella och skuldbelagda uttalanden. Processen syftar till att förflytta parterna från sina positioner till de bakomliggande intressena. Genom att parterna släpper sina ståndpunkter förändras situationen från ”dig mot mig” till ”vi mot problemet”.

Dessa kunskaper är för livet, liksom konflikter är en del av livet. Med en positiv syn på dem kan man se dem som möjligheter till utveckling och mognad. Människor som medverkar i medlingsprocessen löser inte endast sina egna aktuella konflikter utan lär sig också hantera framtida konflikter på ett mer konstruktivt sätt. Detta är fredsrörelse på gräsrotsnivå.
© Eleonore Lind

Medkompis

Redan från det att vi föds är konflikter en del av livet. Vi behöver lära oss goda sätt att hantera dem så att vi kan leva med varandra sida vid sida, i harmoni.

I mitt skolmedlingsprojekt ”Medkompis” får eleverna själva lära sig att hitta lösningar utan att de vuxna talar om för dem vad de ska göra. Med lärarnas hjälp och på ett lekfullt sätt får de, genom övning och handfast träning, verktyg i konflikthantering och problemlösning. De utbildas till medlare, s.k. medkompisar. Detta utvecklar en god umgängeskultur på skolan.

Medlingsverksamheten drivs av eleverna själva. De hjälper sina kamrater att lösa enklare konflikter på skolan. Vuxna är också medlare (och ska alltid kallas in i svårare fall) , samt handledare för verksamheten. Medling är en stegvis process där elevmedlare hjälper dem som har en konflikt att själva komma fram till en lösning, som båda kan kan vara överens om. Detta är ett kraftfullt sätt att hantera konflikter och förebygga mobbning.

Empati och tillit

I skolmedling bestämmer man inte vem som har rätt eller fel, man ställer sig inte på någons sida. Man fördömer inte och kommer inte med råd till lösningar. Medlarna använder sig av aktivt lyssnande. De brukar jag-budskapet när de summerar vad deltagarna har berättat. Empati och tillit är två nyckelord för att beskriva medlarnas förhållningssätt.

  • Processen är lika viktig som målet
  • Man söker vinna/vinna- lösningar där man tittar på de bakomliggande behoven och ser till att båda  blir tillfredsställda med överenskommelsen

Ett stärkt självförtroende

När eleverna själva får vara med och utforma hur framtiden skall se ut känner de sig ofta ansvariga för lösningen och den  kan bli långsiktigt hållbar.

Skolmedling är konfidentiell och frivillig. Man tar hänsyn till både fakta och känslor. De som kommer till medlarna får en chans att uttrycka sig och bli bekräftade i sin historia. Det är viktigt för barn och ungdomar att känna sig speciella och bli sedda av någon.

  • I skolmedling får eleverna hjälp med att strukturera sina problem och uttrycka sina behov.
  • Processen stärker elevernas självförtroende genom att föra över ansvaret för konflikten och lösningen till eleverna själva
  • Skolmedling hjälper eleverna att fokusera på de bakomliggande behoven och på vad de vill ska ske i framtiden. I stället för ”dig mot mig” blir det ”vi mot problemet”

Framgångslandet Norge

Norge är ett föregångsland för skolmedling. Där har man skolmedling på ca 700 skolor. Man ser att skolkulturen blir lugnare genom dessa verksamheter. Elever får mer tid till lärande och lärarna kan genomföra sitt arbete att handleda eleverna. De allvarliga konflikterna minskar och eleverna lär sig att hantera sina problem på ett konstruktivt sätt så att de inte behöver såra eller slå varandra

Konflikter är en del av livet. Med en positiv syn på dem genom skolmedling blir de möjligheter till utveckling och mognad. Människor som medverkat i medlingsprocesssen löser inte endast sina egna aktuella problem och konflikter utan lär sig också att hantera framtida konflikter på ett konstruktivt sätt. (Avsnittet ”Medkompis ” skrev Eleonore Lind för Ickevåldskompassen, utgiven 2004 av Sidastödda samverkansprojektet Fred i våra händer, under FN:s årtionde för ickevåld)

Programmet

Detta program lärs ut över sex veckor, ca 15 timmar allt som allt, med ett deltagarantal av ca 12 elever och 2 lärare.

Efter att ha gett skolledningen och lärarkåren på skolan en god inblick i vad detta program innebär och vilka förbättringar det är möjligt att uppnå för skolan som helhet och för eleverna som individer, introducerar lärarna konceptet i skolan och inbjuder elever till att deltaga i programmet.

Programmet är upplagt enligt följande:

• Introduktion, ”teambuilding” och samarbetsövningar.
Vi lär eleverna genom visuella hjälpmedel, ”brainstorming” och rollspel. Upplägget är interaktivt för att få deltagarna att medverka i största möjliga mån. Medlingsmodellen introduceras och vi förklarar processen.

• Vi lär ut tekniker för att lyssna effektivt och att skilja på fakta och känslor. Vad behöver vi veta för att bli medlare? Vad kan vi redan och vad behöver vi finslipa?

• Hur förhåller vi oss själva i konflikter och hur reagerar vi?

• Hur kan vi uttrycka oss tydligt? Hur kan vi underlätta för parterna i en konflikt att hitta lösningar på sina problem? Hur kan vi ställa effektiva frågor och hur kan vi summera på ett empatiskt sätt?

• Vi arbetar mycket med rollspel och låter deltagarna själva komma med idéer till konfliktsituationer. Detta för att det naturligtvis är genom deltagarnas egna erfarenheter som de lär sig nya sätt att hantera de konflikter som de befinner sig i, eller har upplevt tidigare i livet.

När de har genomgått programmet får de själva, men med hjälp, bestämma och strukturera hur deras medlingsprogram skall se ut. Hur skall de låta resten av skolans elever få information om vad det är och hur det fungerar – affischer, utskick, diskussioner och föredrag. När och var skall medlingen ske? Vi tittar på hur andra skolor har lagt upp medlingsprogram och tar kontakt med dessa skolor på bl.a. internet, för att utbyta erfarenheter och idéer.

© Eleonore Lind

Eleonore Linds texter har tidigare varit införda dels i rapporten från konferensen ”Konflikthantering i skola och lärarutbildning” (2004), dels i ”Ickevåldskompassen” (2004), publicerad med Sidastöd av samverkansprojektet ”Fred i våra händer” under  FN:s årtionde för fred och ickevåldskultur.

NORRBOTTENPROJEKTET 2004 – 2009 av Linda Marklund

”Hopp om att mötas när man inte vill träffas”

Norrbottenprojektet är det hittills största skolmedlingsprojektet i Sverige. Det var ett samarbetsprojekt mellan Kommunförbundet i Norrbotten, Landstinget, Universitetet och kommuner i Norrbotten. Som mest var 125 skolor engagerade.  ”Ett av resultaten från Norrbottensmodellen i skolorna är en lugnare atmosfär.” (ur intervju i SR Norrbotten 2008.05.20)

Vi återger här, med tillstånd, större delen av den beskrivning av projektets genomförande som Linda Marklund skrivit för boken Livskunskap för livskvalitet (2013). Därefter har vi lagt in några ord ur Lindas rapport och ur den utvärdering som gjordes vid Luleå Tekniska universitet.

Projektets genomförande

Utbildning

Något som varit mycket viktigt under hela projektet har varit att säkerställa att alla på skolan har/får den utbildning de behöver utifrån deras position.   . . .

Skolans personal (lärare, administratörer, rektorer, vaktmästare osv) har erbjudits grundläggande information, alltifrån en timme till en heldag. De har också fått möjligheten att gå medlingssamordnarutbildningen två dagar vid tre tillfällen, således sammanlagt sex dagar. Utbildningen följs upp av regelbundna möten med medlingssamordnarna på skolan.

Alla elever har fått en grundläggande utbildning i vad skolmedling är. Hur denna utbildning har sett ut i det praktiska genomförandet har varierat. Den har dock motsvarat en heldagsutbildning. Det viktiga har varit att alla elever och all personal har varit inblandade i den . Elevmedlarna har förutom denna grundutbildning fått en 15 timmar lång elevmedlarutbildning.

Kommunförbundet Norrbotten har också erbjudit en Nätverksdag varje termin för elevmedlare och vuxna som arbetar med konflikthantering i skolan.

Elevmedlarna

När elevmedlare ska väljas ut bör skolan tänka på följande: Elevmedlarna bör representera ett genomsnitt av skolans elever inte bara när det gäller kön och etniskt ursprung, utan även när det gäller frågor som religion, betyg, rik eller fattig, bostadsområde osv. Ju bredare bakgrund elevmedlarna har, desto mer intensitet och status kommer de att ha när de lärt sig att arbeta tillsammans. Men alla ska ha förmågor som gör dem lämpade som medlare. De måste lära sig att lyssna på andra, visa andra respekt, visa ledarskap och så vidare. Elever som i vanliga fall kategoriseras som bråkiga kan bli och vara riktigt bra medlare.

De elever som väljs måste vidare vara frivilliga och visa en tydlig vilja att verka som skolmedlare. Det är också viktigt att inte bara välja äldre elever till elevmedlare. Det ska vara en blandning av alla åldersgrupper. Elevmedlarna bör vara tillgängliga för att kunna medla antingen på fasta medlartider eller när ett behov uppstår, utifrån hur skolan har valt att lägga upp sitt medlingsarbete.

En del skolor har valt att utbilda hela klasser för att därefter utse vilka som ska vara medlare. Detta alternativ har fungerat bra på skolor som haft svårt att frigöra resurser för medlingssamordnaren att genomföra utbildningarna med en separat grupp.  . . .

Medlingssamordnare

Utbildning och utveckling av medlingsarbetet ligger till största delen på medlingssamordnarna (som kan vara vem som helst som verkar på skolan). Det är dock inte tanken att de ensamma ska ha allt ansvar utan det är något hela skolan ska verka för. Att motta uppdrag och se till att medlingar blir genomförda är en viktig uppgift för medlingssamordnaren. Likaså att besluta om huruvida en konflikt, som kommer in till medling, verkligen är lämplig att medla, av vem och när. Vad som inte får glömmas bort är att medling alltid ska vara frivillig. (Cohen, 1995, s 129 ff)

När en konflikt har kommit in till medling ska medlare utses. Samordnaren kan välja att ha fasta medlingspar som, allt eftersom det kommer in konflikter till medling, får medla. Medlingssamordnaren kan också välja att inför varje tvist ta ut två specifika elevmedlare att medla. Hur samordnaren lägger upp det är upp till skolan att bestämma. För att verkligen få arbetet att fungera och vara förankrat i organisationen är det viktigt att skriva in det i verksamhetsplanen (vår kursivering). Medlingssamordnaren bör se till att alla medlarna får medla regelbundet för att de ska behålla skärpan och intresset.

Medlingen

I skolmedlingsprojektet används en vidareutveckling av Linds medkompis-modell (Lind, 2001).

Nutid:

  • Introduktion, förklaring av modell och process
  • Ramar och grundregler

Dåtid:

  • Vad har hänt och hur påverkar det dig?
  • Uppställning av konfliktfrågor
  • Utforska konfliktfrågorna

Framtid:

  • Skapa alternativ – brainstorming
  • Förhandling
  • Formulera överenskommelse
  • Avsluta

Uppdelningen i huvuddelar och delmoment ger en tydlig pedagogisk modell.

I nutidsdelen börjar medlarna med att hälsa parterna välkomna till medlingen och att framhålla hur bra det är att de valt att aktivt ta del i konflikthanteringen. Det inledningsanförande som medlarna håller kan sammanfattas i ett antal nyckelord. Denna introduktion är betydelsefull för hela medlingen, och det är därför viktigt att inget glöms bort men också att medlarna verkligen menar det de säger. Därför finns det inte ett skrivet manus, utan det är upp till var och en av medlarna att se till att de olika delarna av introduktionen finns med på ett sätt som känns bra för dem:

  • Välkomna
  • Tacka
  • Frivillighet
  • Rätt att avbryta medlingen => varför?
  • Respektera varandra, aldrig avbryta
  • Vårdat språk
      • Muntligt
      • Kroppsligt
  • Tystnadslöfte
  • Neutral och Opartisk
  • Inte döma!
  • Skriftlig överenskommelse
  • Medlingsprocessen
  • Samla JA (att få bekräftelse och ett godkännande av parterna att de går med på reglerna så som medlarna har beskrivit dem).

Medlarna ber därefter eleverna att i tur och ordning berätta varför de är där. De lyssnar aktivt och summerar ofta. De kan be en part att med egna ord summera den andres berättelse – detta för att få parten att fokusera på vad den andre säger och inte på hur parten själv ska försvara sig. Medlaren försöker få fram såväl fakta som känslor. Behov och intressen är nyckelord i en skolmedling. Medlarna använder frågeorden – när, hur, vad, var, vem, vilka. ”Berätta hur det kommer sig att du är här!” eller ”Hur är det nu?” ”Hur kändes det?” De undviker att ställa frågan Varför? Detta eftersom den ofta kan uppfattas som anklagande. Medlarnas arbete är inte att döma någon utan att vara samtalsledare. Uppgiften är att få parterna att själva komma på lösningar, vilket gör att överenskommelserna bättre efterlevs. Det är visat i internationella och nordiska studier att ett elevmedlaravtal efterlevs i ca 94 % av fallen (Marklund, 2007 b).

Medlingsprogrammen behöver underhållas och utvecklas

Att medla är inspirerande och roligt, men för att få ett medlingsprogram som fungerar över lång tid gäller det att ständigt vidareutveckla och underhålla programmet. Det är tre saker som är viktiga att tänka på: För det första är det viktigt att programmet utvecklas i takt med att skolan utvecklas. För det andra måste hela tiden ske en marknadsföring av programmet, dels för att få in medlingar och dels för att inte tappa stödet från ledning, lärare, annan personal och framförallt från eleverna. För det tredje måste elevmedlarna hela tiden få utvecklas i rollen som medlare. Ett sätt att göra de kan vara genom elevmedlarmöten där de kan diskutera sina erfarenheter, planera olika medlingsprojekt och få vidareutbildning. Ett annat sätt kan vara att anordna skolmedlingskonferenser med andra skolor som har skolmedling, så att elevmedlarna kan få utbyta erfarenheter med personer utifrån. (Marklund 2007 b, s 146  ff. och s 249 ff.) Även medlingssamordnarna behöver fortlöpande utbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyten.

Från  ”Medling i skolan. Projekt i Norrbotten, Slutrapport 2006-2008”.    (Marklund 2007 a)  hämtar vi några av slutsatserna:

Eleverna påtalar att de ser mer saker nu, och att de ingriper mer aktivt när de ser en kompis som mår illa.

Att skapa en bättre stämning, en öppnare atmosfär där alla kan känna sig trygga och vågar säga vad de vill på en arbetsplats leder i förlängningen till lägre ohälsotal, mindre sjukskrivningar och en bättre ekonomi för alla inblandade.

”Att från tidig ålder ha fått lära sig ett strukturerat sätt att bearbeta och hantera, och i vissa fall även lösa, konflikter torde vara en av de mest värdefulla egenskaper som skolan kan förmedla till unga. Eleverna måste få chansen att från tidig ålder träna sig i konflikthantering och att ta ansvar för det de gör. De konflikter de har är de konflikter de måste lära sig att hantera. Eftersom det är konflikter som de är inblandade i kan de ju på intet sätt vara för stora för dem att lära sig av. Ansvaret för konflikthanteringen ska självfallet inte ligga helt på eleverna. Vi vuxna, i och omkring skolan, måste göra vårt.

Skolmedling är ett sätt att ge hela skolan och alla som verkar där ett verktyg som de kan ta med sig överallt. Medling kan inte alltid lösa alla konflikter men det kan förhoppningsvis hjälpa parterna att växa och gå vidare.”

__________________

Universitetets uvärdering

En extern utvärdering av skolprojektet gjordes  år 2009 av Helena Ström i Utbildningsprogrammet för Sociologi, Luleå Tekniska Universitet. Hon skriver i sin sammanfattning: ”Resultatet av utvärderingen visar att elever och personal som gått utbildning i medling har fått kunskap, färdigheter, insikt i sitt eget konfliktbeteende samt en positiv inställning till att lösa konflikter. Resultatet har synliggjort att det har skett en minskning av konflikter på  skolor efter projektet.” (Norrbottens kommunförbunds hemsida.)

Läs hela Linda Marklunds kapitel om Norrbottenprojektet SKOLMEDLING: ”Hopp om att mötas när man inte vill träffas” i Livskunskap för Livskvalitet, 2013.

Linda Marklund är jur dr i medling, författare till avhandlingarna Skolmedling i teori och praktik (2007) och Ett brott – två processer: Medling i brott och unga lagöverträdare i Sverige (2011).

Mer om medling

finns i  Anita Grünbaums och Margret Lepps DRACON i skolan. Drama, konflikthantering och medling (2005). Där finns bl a ett medlingsspel (s 120-123)

I Karin Utas Carlssons och Anette Rosenberg Kimblads Hantera konflikter och förebygg våld. Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem (2011), KSA, finns ett omfattande kapitel om medling (s 88-114). Detta finns inlagt här liksom bilagorna 16 och 17  med en mycket utförlig beskrivning av själva medlingsprocessen.

Läs också Arja Kostiainens kapitel ”Medling i skolan” i antologin Konflikthantering i professionellt lärarskap (2012). Här problematiseras och analyseras de olika stegen i medlingsprocessen, liksom medlarens förhållningssätt.

Laila Araya och Tamara Maskovic utbildar vuxna i konflikthantering i skolan. De kallar det personalledd skolmedling. De har beskrivit denna i antologin Livskunskap för livskvalitet (2013). 

Ett exempel på vuxenledd medling i skolan finns återgivet i menyn Mobbning/Förebyggande och hantering för att sätta stopp.

Referenser

Araya, Laila & Maskovic, Tamara (2013). BRÅKA SMARTARE: Om praktisk konflikthantering i skolans vardag. I Utas Carlsson, K., Nordén, C.  & Sevéus, V. (red.) Livskunskap för livskvalitet (s 247-252).  Stockholm: Seveus. Stiftelsen Ekskäret, Forum Livskunskap.

Cohen, Richard (1995). Students resolving conflict. Peer mediation in schools. Grades 6-12. Glenwiew IL USA: GoodYearBooks.

Grünbaum, Anita & Lepp, Margret (2005). DRACON i skolan. Drama, konflikthantering och medling. Lund: Studentlitteratur.

Kostiainen, Arja (2011, 2012, 2015). Medling i skolan. I Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red.) Konflikthantering i professionellt lärarskap (s 181-201). Malmö: Gleerups Utbildning.

Lind, Eleonore (2001). Medkompis. Medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brainbooks.

Marklund, Linda (2007 a) Medling i skolan. En rapport från tiden 2004-2006. Kommunförbundet, Norrbotten.

Marklund, Linda (2007 b). Skolmedling i teori och praktik. Licentiatavhandling, juridiska institutionen, Uppsala Universitet.

Marklund, Linda (2008). Medling i skolan. Projekt i Norrbottens län 2006-2008. Norrbottens län. Rapportsammanfattning ”Projektet Medling i skolan 2004-2006”. Kommunförbundet Norrbotten.

Marklund, Linda (2011). Ett brott –  två processer: Medling i brott och unga lagöverträdare i Sverige. Doktorsavhandling, juridiska institutionen , Uppsala Universitet.

Marklund, Linda (2013). SKOLMEDLING: ”Hopp om att mötas när man inte vill träffas”. I Utas Carlsson, K., Nordén, C.  & Sevéus, V. (red.) Livskunskap för livskvalitet (s 232 – 252). Stockholm: Sevéus. Stiftelsen Ekskäret, Forum Livskunskap.

Ström, Helena (2008). Slutvärdering av projektet ”Medling i skolan”. Luleå. Luleå tekniska universitet, Utbildningsprogrammet för Sociologi.

Video från Norrbottenprojeket:
Kommunförbundet, Norrbotten. Samverkansprojekt med Norrbottens Läns Landsting och Länsstyrelsen i Norrbotten. Medling i skolan.

Lästips

Hareide, Dag (2006). Konfliktmedling. Lund: Studentlitteratur.

Se vidare menyn FORSKNING/Medling.