Konfliktkartan: vinna-vinna

Precis som man kan lära sig läsa, skriva och räkna, kan man lära sig hantera konflikter utan våld             (International Peace Bureau, Geneve)

Den här menyn innehåller tre avdelningar, som har samband med varandra. Kartläggning av konflikt behandlar i första hand analysen av allas rädslor och behov i en konflikt. Hur man sedan ytterligare arbetar vidare för att nå en långsiktigt hållbar problemlösning tar vi upp i följande avsnitt, vinna-vinna-förhandling. 

Förhållningssätt – konfliktstrategier. Här visar vi på fem olika konflikthanteringsstilar. Vi tar vid konflikt ofta till olika stilar och har också våra mönster.

 

Kartläggning av konflikt

Konfliktkartan tar sin utgångspunkt i att de inblandade parterna har ett gemensamt problem. Den utgår från de problem och rädslor som parterna upplever i den konfliktskapande situationen.

Metoden fungerar bäst när konfliktparterna själva är med i kartläggningen, men den kan också användas av någondera parten eller av tredje person för att skapa nya infallsvinklar på problematiken, t ex inför ett möte. Den kan användas på alla stadier – från förskola till internationella fredsförhandlingar.

 Gör en karta

  1. Definiera problemet.
  2. Identifiera alla inblandade parter.
  3. Omdefiniera problemet så att alla inblandade kan acceptera det.
  4. Identifiera vars och ens behov respektive rädslor.
  5. Sök de dolda behoven, d.v.s. de som finns bakom dem som kommer till uttryck.    Konfliktkartan
6. Läs av kartan:
  • Vilka behov och rädslor delas av de inblandade?  Sök gemensam grund
  • Vad har blivit synligt?                  Sök nya perspektiv och insikter
  • Vilka uttryckta behov och rädslor döljer dolda, djupare behov, rädslor? (dolda avsikter, lust att hämnas?)
  • Var finns de särskilt svåra frågeställningarna som fordrar speciell uppmärksamhet?                         Fokusera
  • Vad kommer fram som är värt att arbeta vidare med, skaffa mer information om?                                                                 Sök ledtrådar som för vidare
7. Använd analysen för att gå vidare genom att fokusera de huvudsakliga behoven hos var och en av de inblandade. Ta dessa som utgångspunkt för att tillsammans utveckla förslag till hanterande av konflikten.

 

ÖVNING

Om detta är deltagarnas första möte med begreppet konflikthantering – inled med att be dem tala om vad de kommer att tänka på när de hör ordet ”konflikt”.  Gör gärna ett associationsnät kring ordet, skrivet i mitten på blädderblock eller skrivtavla med allas associationer antecknade runt omkring.  Samtala och summera.

  • Välj att analysera antingen en banal konflikt som alla kan känna igen (t ex bråk mellan mor och dotter om senaste hemkomsttid),  eller en konflikt som minst två i gruppen känner till eller är inblandade i (så att de andra i gruppen kan använda dem som resurs, intervjua dem).
  • Rita konfliktkartan tillsammans på ett blädderblock, följ riktlinjerna ovan tills parterna, helst själva, funnit en lösning.
  • Ge god tid till övningen, avsluta med grundlig utvärdering (hur upplevde du detta, vad var svårt?) och rundfråga hur man tror sig kunna använda modellen.

”Att kartlägga en konflikt” är hämtad från Diana Francis i The Conflict Resolution Network, CRN i Australien. Ursprunget fanns redan i Cornelius´och Faires mycket använda kursbok, vars första upplaga utkom 1989, Everyone Can Win.

Vi har återgett första delen av Diana Francis utbildningsmaterial. Hela materialet finns i en översatt artikel av Diana Francis. Den ger ytterligare insikt i metoden och kan kopieras och spridas.  

 

Vinna – vinna- förhandling

Vi förhandlar oftare än vi tror. Du vill se en film, jag vill se en annan eller jag vill vara hemma just i kväll. Du vill åka på semester till något sydligt land, jag vill gå i fjällen. Du tycker att projektet går fint framåt, jag är stressad för att jag tycker det går för långsamt. Exemplen kan mångfaldigas. Hur gör vi för att komma överens utan att någon känner sig överkörd, rädd, orolig, besviken…? Konfliktkartan ger oss en vägledning och ett tillvägagångssätt – men det kan behövas mer kunskap om hur vi arbetar med den.

Låt oss igen se på stegen vid förhandling för vinna-vinna-lösning:

  1. Analysera problemet. Skilj underliggande behov/rädslor från positioner (krav/önskemål)! 
  2. Berätta och lyssna! Utgå från skilda perspektiv.  Var empatisk. Använd aktivt/empatiskt lyssnande. Läs mer om aktivt lyssnande, vad göra och inte göra. (Se också menyn Ickevåldsligt språk, NVC)
  3. Lägg inte skulden på någon, hota inte! Uttryck känslor och behov.
  4. Hjälp parterna att ta fram möjliga lösningar.
  5. Stryk tillsammans oacceptabla lösningar.
  6. Följ upp!

Detta är en grundmodell för alla typer av förhandlingar där det finns två eller flera parter inblandade –  förutsatt att någon vill nå en vinna-vinna-lösning. Kanske tror man att man är den enda som vill det. Här kan konfliktkartan bli ett första steg för att hitta vägar att närma sig problemen. Konfliktkartan börjar  ju med en analys av situationen – vilka parterna är, och vad de behöver och vad de är rädda för.

Modellen för vinna-vinna-förhandling finns också i botten vid medling. Skillnaden är att där finns en tredje part till hjälp för kommunikationen och för att driva processen framåt. Denna part kan bestå av en eller flera personer. Se menyn Medling.

Till punkterna 1-3. Konfliktkartan är ett redskap, ickevåldsligt språk ett annat. Analys och kommunikation är viktiga delar. För att kunna se  till grundläggande behov och känslor kan det vara  bra att ha en lista över grundläggande behov för att ha dessa i åtanke vid konfliktlösning.

I skolan behöver man träna barnen att hitta ord för känslor. Ofta blandas känslor ihop med tyckanden: ”Jag tycker att du …” i stället för ”Det är viktigt för mig att … ” och ”Jag blir rädd när …”. I NVC enligt Marshall Rosenberg tränas detta konsekvent. Här Rosenbergs lista över känslor.

I Pat Patfoorts ickevåldsliga undervisning  övar man att tala utifrån ”grundstenarna” känslor, värderingar, vanor och behov. Skillnaden ligger i att Patfoort även tar med värderingar och till och med vanor. Samtalet fördjupas och det blir lättare för motparten att ta till sig vari problemet ligger för den andra parten. Se här hur grundstenarna kan lyftas fram i en fiktiv dialog mellan lärare och elev. (Se vidare menyn Nonviolent Education, Pat Patfoort.)

I konstruktiv konflikthantering undviks upptrappning. Se här den användbara, ganska enkla konflikttrappan som vi fått från Danmark, Center for Konfliktløsning

Till punkterna 4-5. När man efter analys och samtal om problemet tillsammans ska försöka hitta en lösning som båda/alla parter kan må bra av är det att föredra att lägga fram flera, t o m många, förslag som tillgodoser känslor och behov hos alla. Tanken är att man samtalar kring dessa och så småningom når fram till något alla tycker och upplever är okej. Det kan vara ett helt paket av åtgärder och det kan handla om att ha en plan för kontroll hur det går. Det kan också innefatta att man söker hjälp hos en tredje person.

Punkt 6. att följa upp är inte det minst viktiga – också i skolan.

En modell för konflikthantering på alla nivåer

En klassiker är Fisher, Ury och Pattons Vägen till ja: En nyckel till framgångsrika förhandlingar (orig. eng. 1981). De visar hur den här förhandlingsmodellen fungerar även vid affärsförhandlingar. De har många fina tips där de myntar metaforer som ”att gå ut på balkongen” (vilket betyder att man tar en paus när det behövs) eller en akronym: BATNA (Best Alternative to Negotiated Agreement) eller på svenska BATF (Bästa Alternativ Till Förhandlingslösning). När man går in i en förhandling ser man till att ha något att falla tillbaka på om man inte skulle lyckas få ett resultat man blir nöjd med. Samma modell fungerar förstås också i fackliga förhandlingar. Hämta här en lista med råd för vinna-vinna-förhandling.

William Ury har sedan skrivit Vägen förbi nej: Att förhandla med framgång (orig. 1991) och Lär dig säga nej och skapa goda relationer (2007).

Se här en jämförelse mellan reglering och lösning av en konfliktDen har ett samband med det tänkesätt som förs fram under menyn FORSKNING/Konflikt och /Ett nytt säkerhetsbegreppJohn W. Burton står där som företrädare för teorin att konflikter på lokal nivå är väldigt lika dem på global när man utgår från grundläggande behov, Human Needs Theory. Detta öppnar upp för ett nytt sätt att tänka…….

Vanliga misstag (något som gäller på lokal likaväl som global nivå):

Man analyserar inte tillräckligt. Man lägger skuld hos sig själv, motparten eller andra. Man går för fort fram och lägger förslag innan situationen är mogen för det. Man har förutfattade meningar. Man följer inte upp.

Lugna ned sig först

Till sex-punktslistan kan man lägga till en första punkt, nämligen att ”lugna ned sig först”. Självklart är det lättare att nå goda resultat om man hanterat sina känslor och kanske t o m analyserat situationen.

Redan i förskoleklassen kan man träna barnen i att hantera konflikter på ett bra sätt. Man kan då ha en förkortad lista. Lugna ned sig (för sig själv), Reda ut, Ta hjälp om man behöver och Följ upp.

 

Förhållningssätt – konfliktstrategier 

 

Konflikthanteringsstilar

Ralph H. Kilmann och Kenneth W. Thomas (1975, 1977) har studerat människors sätt att agera i olika konfliktsituationer och särskilt intresserat sig för deras benägenhet att se till egna eller andras behov. De har kommit fram till fem konfliktstilar: tävlande, anpassande, undvikande, samverkande samt kompromissande.

De tävlande ser i första hand till sina egna intressen, de undvikande tar inte tag i konflikten och undviker på så sätt en konfrontation.

De som anpassar sig ser i första hand till andras behov, undertrycker sina egna känslor, kanske för att undvika konfrontation möjligen för att relationen upplevs som viktigast.

De som kompromissar försöker lösa konflikten men går inte alltid tillräckligt djupt i sin analys eller förmår inte se till de djupare behoven i sin hantering av konflikten.

Det senare gör däremot de som har en samverkande konfliktstil. De ser till allas känslor och behov och försöker nå en vinna-vinna-lösning. (Friberg, 2012).

Birgitta Friberg skriver när hon återger Kilmann och Thomas’ forskning i kapitlet Grundläggande konfliktkunskap (2012): ”Ingen av de av Thomas och Kilmann undersökta stilarna är negativ i alla situationer, men ingen är heller helt och hållet positiv. Alla fem är mer eller mindre användbara vid olika tillfällen och kunskap om detta underlättar mötet med omvärlden och hjälper oss att göra medvetna val när vi befinner oss i konfliktsituationer. De strategier vi oftast använder oss av är i regel tidigt inlärda och vi tar till dem utan att reflektera, men med ökad kunskap blir vi mer medvetna om våra konfliktmönster, vår konfliktidentitet, och får en större valfrihet för vårt agerande.”  (2012, s. 75-76)

De här stilarna har av olika författare tilldelats djursymboler. Dessa har underlättat undervisning och inlärning. Marshall Rosenberg talar om varg eller schakal för den tävlande eller anfallande stilen och giraff för den samverkande. Kilmann och Thomas har  kallat den tävlande stilen för lejon och den samverkande för uggla, den undvikande för sköldpadda och den anpassande för kamel, den kompromissande för räv.

Dessa djurmetaforer har med stor framgång använts i DRACON-projektet. Se detta!

 

Mer information om material

MedlingsCentrum säljer ett material för lektioner: ”Bråka smartare”. Du hittar det på länken http://brakasmartare.medlingscentrum.se/?page_id=667. Det finns också under menyn SKOLA/Konflikthantering/Vinna-vinna. Materialet är uppdelat för åk F-6 och 7-9. Filmen är ännu inte uppdaterad för högstadiet. Materialet innehåller många delar som går väl ihop med vår framställning på den här hemsidan: Upptrappning, konflikthanteringsstilar, underliggande behov, känslor, aktivt lyssnande, vinna-vinna-förhandling….. Det är utarbetat för att förebygga destruktiv utveckling av konflikter och att hantera konflikter på ett ”smart” sätt när de uppstår.

Riksföreningen EQ i Sverige för socialt och emotionellt lärande http://www.req.seI EQ-spalten finns en rad artiklar av bl a Birgitta Ekmark, tidigare rektor på Ellagårdsskolan i Täby, som införde EQ i sin skola, och Mona Lodén som båda skriver om EQ-trappan. Mona skriver:

”EQ-trappan fungerar som en grundstomme i arbetet med EQ i skolan för sin tydlighets skull. Trappan har fem nivåer och karakteriseras enligt följande:

  • Självkännedom: att kunna identifiera sina egna känslor när de uppstår.
  • Empati: att kunna identifiera vad andra känner och kunna se på vilka sätt andra människor uttrycker sina känslor.
  • Ansvar: att kunna ta ansvar för sitt känsloliv, vad jag säger och gör.
  • Kommunikation: att kunna ta ansvar för sin egen kommunikation.
  • Konflikthantering: att lösa vardagliga konflikter och problem.

Pedagogens arbetsmaterial består av en pärm med fem flikar. En för varje steg i EQ- trappan. Under varje flik finns ett stort antal övningar i stegrande svårighetsgrad. Dessa övningar är avsedda för de fem första skolåren. Under varje skolår arbetar eleverna med övningar från alla de fem stegen.

Bortsett från i hemmet, är det i förskola och skola som man har störst möjlighet att träna dessa förmågor som lägger grunden för hur vi ska umgås med varandra. Men hemmen ser olika ut, så förskola och skola är betydelsefulla!  Alla behöver vara involverade för att förstå vad det är som pågår, föräldrar och föräldraföreningar inte minst!”

Referenser

Cornelius, Helena & Faire, Shoshana (orig. 1989). Everyone can win: How to resolve conflict. East Roseville, NSW, Australien: Simon & Schuster. www.crnhq.org. Här finns bl a Konfliktkartan. Boken har under lång tid använts som kursbok i Australien och tryckts om ett otal gånger. Tyvärr har boken inte översatts till svenska. På projektets hemsida finns en mängd fint material att ladda ned gratis.

Ekmark, Birgitta (2011) När känslor tas på allvar. I Livskunskap i skolan (s 81-88). StockholmSeveus och Stiftelsen Ekskäret. Den tidigare rektorn i Täby beskriver ”EQ-trappan” och hur de med gott resultat arbetat i Täby. Se också www.req.se. I EQ-spalten finns en rad artiklar.

Fisher, Roger& Ury, William & Patton, Bruce (eng. orig. 1981, övers. 1992). Vägen till ja: En nyckel till framgångsrika förhandlingar. Stockholm: Liber.

Frances, Diana. Mapping the Conflict. Handout från The Conflict Resolution Network, Chatswood, Australien.

Friberg, Birgitta (2011, 2012, 2015). Grundläggande konfliktkunskap. I Hakvoort, Ilse & Friberg, Birgitta (red). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups Utbildning

Grib konflikten: Om konstruktiv konflikthåndtering i skolen. (2003). Projektledare Christy, Lotte. Det kriminalpraeventive Råd i samarbete med Center for Konfliktøsning. Glostrup, Danmark.

Kilmann, Ralph H. & Thomas, Kenneth W. (1975). Thomas -Kilmann Conflict mode instrument. Tuxedo NY: Xicom.
Även i Thomas, Kenneth W & Kilmann, Ralph H. (1977). Developing a forced-choice measure of conflict handling behaviour: the “MODE” instrument. Educational and Psychological Measurement, 37, 309-325.

Patfoort, Pat (2001). I want, you don´t want: Nonviolence education. Maine, USA: Cobblesmith.

Rosenberg, Marshall, B. (2006). Vi kan reda ut det! Hantera konflikter på fredliga och kraftfulla sätt. Medling och konflikthantering med hjälp av Nonviolent Communication. Övers. Thomas Jordan, Liv Larsson. Svensbyn, Piteå: Friare Liv konsult.

Ury, William (orig. 1991, sv. övers 1996). Vägen förbi nej: Att förhandla med framgång. Lund: Studentlitteratur.

Ury, William (orig. 2007, sv. övers. 2008). Lär dig säga Nej och skapa goda relations. Stockholm: Natur och Kultur.

Utas Carlsson, Karin & Rosenberg Kimblad, Anette (2011) Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem. Jonstorp: KSA. Konfliktlösning i skola och arbete.

Tips för vidare läsning.

Chapman Weston, Denise & Weston, Mark S. (1996). EQ-lekar. Jönköping: BrainBooks. Författarna använder sig av väl beprövade tekniker baserade på lekterapi.

Galtung, Johan & Haltung, Andreas (orig. 2003). En flygapelsin berättar: En saga för barn och andra människor. Översatt till svenska av Tybrand, Berit & Broqvist, Catti. Vita älgen förlag. En bok som kan användas i klasser med små barn. Text (Johan Galtung) och Biler (Andreas Galtung). En flygapelsin far runt i världen och observerar hur människorna uppför sig. De ser och hör historier om bråk och ovänskap – till och med när de skall göra något så enkelt som att dela på en apelsin.  Det finns människor som klarar det och de duktigaste har många och kluriga lösningar på problemen. Detta ur baksidestexten.

Gottberg, Maria-Pia (2013). Vara sitt bästa jag. I Utas Carlsson, Karin m fl (red.) Livskunskap för livskvalitet (s 139-149). Stockholm: Seveus, Stiftelsen Ekskäret & Forum Livskunskap. EQ-konsulten Maria-Pia Gottberg delar med sig av sina tankar och lektioner för små barn. (EQ= emotionell intelligens.)

Hammerich, Elise & Frydensberg, Kirsti (2006). Konflikt og kontakt: Om att forstå og håndtere konflikter. Højbjerg, Danmark: Hovedland. www.konfliktloesning.dk.

Kreativ konfliktlösning för mellanstadiet. (1993). [Lantieri, Roderick.Resolving conflict creatively : A guide for grades 4-6.] Pedagogiska hjälpmedel 48, Malmö: Lärarutbildningen. Översättning och bearbetning av Utas Carlsson, Karin. Teoretisk grund kopplad till praktik och lektioner.

Kreativ konfliktlösning för högstadiet (1994). [Resolving conflict creatively: A guide for grades 7-9] Pedagogiska hjälpmedel, Malmö: Lärarutbildningen. Översättning och bearbetning av Ankarstrand-Lindström, Gunnel. Teoretisk grund kopplad till praktik och lektioner. Med tillagt eget  kapitel om handlingsalternativ för konflikthantering och fred  på olika nivåer. 

Lantieri, Linda. & Roderick, Tom (1988). Resolving conflict creatively: A draft teaching guide for grades kindergarten through six. New York: Educators for Social Responsibility. /Ligger till grund för Utas Carlssons doktorsavhandling Violence prevention and conflict resolution: A Study of Peace Education in Grades 4-6. (Malmö Lärarutbildning, 1999). Mycket av grunden till det här kapitlet kommer bl a därifrån.

Larsson, Liv (2004). Nonviolent Communication i praktiken. Svensbyn: Friare Liv. Detta är en bok för träning i NVC- tänkande/metod. En arbetsbok.

Rosenberg, Marshall, B. (2007, orig. eng. 1999). Nonviolent communication: Ett språk för livet. Svensbyn: Friare Liv.

Stone, Bruce; Patton, Bruce,  & Heen, Shela (orig. 1999, sv. övers. 2007). Svåra samtal: Hur man pratar om det som betyder mest. ICA bokförlag. Författarna till denna lättlästa bok hör till samma grupp, Harvard Negotiation Project, som Fisher och Ury. Boken är i sin pocketupplaga påfallande billig. Den ger en stabil grund till goda samtal och därmed till konstruktiv konflikthantering.

Wennberg, Bodil (2000). EQ på svenska: Emotionell intelligens i föräldrarollen, i relationen, på arbetsplatsen, i skolan. Stockholm: Natur och Kultur. Detta är en klassiker inom området.