Nedrustning

Delningen av atomen har förändrat allt utom vårt sätt att tänka, och vi är därför på väg emot en oundviklig katastrof. Vi behöver ett helt nytt sätt att tänka om mänskligheten skall överleva.              (Albert Einstein 1946)  

 

Här finner du

Styrdokument och grunddrag för en undervisning i nedrustningsfrågorna

– FN:s Resolution 50/60 om undervisning för fred och nedrustning: mål och riktlinjer

Nedrustningssträvanden i vår tid – med kort historik från tidigt 1900-tal till i dag

Undervisnings- och faktamaterial  

  • Kärnvapenfrågan: Lärar/elevhandledning för 21 lektioner och temaarbeten, fri att ladda ner. Faktamaterial.
  • Andra vapen: projekt, läromedel och aktioner kring s k lättare vapen som knivar och handeldvapen; landminor; vapenhandeln

 

STYRDOKUMENT och GRUNDDRAG för en undervisning i nedrustningsfrågorna

I augusti 2002 lades för generalförsamlingen fram en FN- studie som genomfördes för att “definiera, utvärdera och utveckla vår tids undervisning för nedrustning och ickespridning av vapen”. Den visade att sådan undervisning knappast förekommer.

Studien följdes av en resolution 57/60  Education for Disarmament som uppmanar alla nationer att följa dess rekommendationer samt att rapportera resultatet till FN två år senare. Resolutionen antogs enhälligt av samtliga nationer, som därmed åtog sig att följa den.

Ur rapportens sammanfattade slutsatser och rekommendationer:

“Aldrig har det funnits ett större behov av en undervisning för nedrustning och icke-spridning, särskilt om massförstörelsevapen, men också om lätta vapen och internationell terrorism. Sedan slutet av det kalla kriget har en förändrad uppfattning om säkerhet och hot krävt ett nytt sätt att tänka. Ett sådant nytt tänkande kommer att uppstå hos dem som undervisas och utbildas i dag.”

Mål för en undervisning för fred och nedrustning enligt FN-studiens definition i rapportens avsnitt II:7:                                                                                                                     

a) att lära sig hur man tänker snarare än vad man ska tänka

b) att utveckla kritiskt tänkande i en värld full av information

c) att fördjupa förståelsen av den mängd faktorer på lokal, nationell och global nivå som antingen främjar eller undergräver fred

d) att uppmuntra attityder och handlingar som främjar fred

e) att förmedla kunskap om och en ansvarsfull inställning till de utmaningar mot säkerheten som vi i dag och i framtiden kan ställas inför genom alltmer utvecklade metoder och teknik inom forskningen

f) att på alla nivåer framhålla värdet av fred, tolerans, ickevåld, dialog och samtal som grunden för människor, länder och civilisationer

Fokus

Nedrustningsundervisning fokuserar på själva nedrustningen, på stegen för att nå den och på de positiva effekter nedrustning har på den socio-ekonomiska utvecklingen. Den kan beröra konfliktlösning eller undersöka orsaker till krig och sambanden mellan teknologi och krig (II:8). 

Se hela studien UN GA A 5774 och den enhälligt tagna resolution som uppmanar alla länder att följa dess rekommendationer UN A Res 57-60 Ed f Disarmament.

Uppföljning

Generalförsamlingen beslöt samtidigt att alla dess medlemmar två år senare skulle rapportera om vad man gjort för att följa dem. Svenska UD vände sig då till Skolverket – som svarade att våra skolor sedan länge följer de rekommenderade principerna. Det svaret vidarebefordrades till FN.

De lärare, lärarstudenter och lärarutbildare som deltog i ett par av Yrkesgrupper mot kärnvapen arrangerade seminariedagar vid Lärarhögskolan i Stockholm år 2004 hade en annan uppfattning: om kärnvapen har vi inte undervisat på länge – nu undervisar vi bara om terrorism i stället.

 

NEDRUSTNINGSSTRÄVANDEN I VÅR TID  

Vapenexercis på skolgården

I början av 1900-talet fick pojkarna i folkskolan tillverka gevär i träslöjden för att marschera med dem på skolgården under lektionerna i gymnastik. I gymnasieundervisningen ingick rent militära övningar, ledda av officerare och med skarpa skott (Gösta Lirén, En skola för hela folket , http://www.lararnashistoria.se).

Första världskriget och en stark opinion från fredsrörelsen, inte minst våra äldsta fredsorganisationer Svenska Freds-och Skiljedomsföreningen (1883), Sveriges kvinnliga fredsförening (1898), Lärarinnornas fredsförening (1917)  och den 1920 bildade Svenska skolornas fredsförening, ändrade under 20-talet på detta. Bland de mest kända företrädarna för opinionsbildningen mot vapen och för fredlig hantering av konflikter var vid sidan av lärarna Mathilda Widegren och Anna Whitlock, Ellen Key, Selma Lagerlöf och Elin Wägner.

Svenskt atomvapen?                                                                                                                           

Så kom det andra världskriget, följt av det kalla krigets våg av upprustning, inte minst av atomvapnen. Också Sverige planerade att skaffa sig atomvapen. 1957 startade Svenska Freds en namninsamling mot bomben. Den samlade 95 000 namn.

Aktionsgruppen mot svensk atombomb, AMSA (1958), skapade tillsammans med den övriga  fredsrörelsen, kväkarna, svenska kyrkan och Socialdemokratiska kvinnoförbundet  en stark opinion som ledde till att regeringen senare beslöt att avstå från sina planer på en svensk atombomb. AMSA:s program hade två punkter:

  1. Vi motsätter oss under alla förhållanden att kärnvapen införlivas i svenskt försvar.
  2. Vi vill fortsatt debatt angående möjligheterna att använda de resurser, som nu går till militära ändamål, för uppbyggande syften.

Bland de mest aktiva i och omkring AMSA var Barbro Alving, Gunnar Beskow, Yngve Brilioth, Elsa Cedergren, Sara Lidman, Ingrid Segerstedt Wiberg, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin. Thorsson och Theorin blev senare Sveriges nedrustningsambassadörer i FN.

1958 gav P.A. Fogelström, en av initiativtagarna till AMSA, tillsammans med löjtnant Roland Morell ut skriften I stället för atombomb. Fogelström var starkt engagerad i fredsfrågorna och aktiv i Svenska Freds-och skiljedomsföreningen.

Atombomben i skolundervisningen

Under 1970-och 80-talen bedrev Svenska Freds, inte minst genom Lars Ångström, en intensiv upplysningsverksamhet i skolorna om vad kärnvapen innebär och vilka alternativ vi har. Där kom från 1982 också Läkare mot kärnvapen in, bl a med sitt utbildningsmaterial Fakta och tankar om kärnvapen (se nedan). Anklagelser kom att man därigenom skrämde upp eleverna. Sanningen var att de redan var skrämda genom tidningar och TV (vilket bl a visades av enkäter) och ställde frågor som lärarna hade svårt att besvara. Läkarnas engagemang för att avskaffa kärnvapen grundade sig i deras yrkesetik, i korthet: Läkares uppgift är att bevara liv  – om vi fortsätter utveckla och använda kärnvapen kommer det inte att finnas något  liv kvar  att bevara.

Från dåvarande Skolöverstyrelsen kom inget upplysningsmaterial.  Kärnvapenfrågorna mörkades av regeringarna i nästan hela världen. Därför sökte och fick man hjälp från fredsrörelsen, och  skolornas fredsförening fick nytt liv, nu under namnet Lärare mot kärnvapen. Skulle fredsrörelsen och de svenska lärarna  än en gång lyckas skapa en opinion mot vapen som konflikthanteringsmedel?

FN

1978 beslöt FN:s generalförsamling, på nordiskt initiativ, att förhållandet mellan nedrustning och utveckling skulle undersökas. Rapporten, som togs fram under ledning av Inga Thorsson, vår dåvarande nedrustningsambassadör vid FN, lades fram 1982 och följdes av beslut att medlemsstaterna skulle göra egna uppföljningar av den. 1984 kom  rapporten In Pursuit of Disarmament. Conversion from military to civil production in Sweden, skriven av Inga Thorsson på den svenska regeringens uppdrag.

Nordiskt samarbete

1 maj 1981 startade kampanjen för en kärnvapenfri zon i Norden, ledd av sju fredsorganisationer. På ett halvår samlade man i vårt land in 610 000 namn som överlämnades till utrikesministern. 1982 hölls i Göteborg ett  stort nordiskt fredsmöte med 100 000 deltagare, föregånget av två “budkavlar för fred” som gick genom hela landet. Samtliga riksdagspartier utom Moderaterna ställde sig bakom tanken på Norden som kärnvapenfri zon.

Yrkesgrupper mot kärnvapen och Nätverk för kärnvapennedrustning

1981 fick International Physicians for the Prevention of Nuclear War, där Svenska Läkare mot kärnvapen ingår, Nobels Fredspris för sitt samarbete mellan öst och väst i informationsarbetet för kärnvapennedrustning. Året därpå bildades i Sverige stiftelsen Yrkesgrupper mot kärnvapen (YMK), som samlade 17 olika yrkesgrupper som , var och en utifrån sina yrkeskunskaper, erfarenheter och möjligheter verkade för ned-och avrustning av kärnvapen. Förutom läkarna ingick också arkitekter, forskare, ingenjörer, jurister, lärare och psykologer i internationella yrkesorganisationer mot kärnvapen.

YMK har genom åren anordnad en stor mängd  föreläsningar, utställningar, seminarier och stora internationella konferenser, gett ut en rad skrifter och tidningsartiklar och årligen kallats till UD för ömsesidigt rådgivande samtal.

År 2001 ville man ha en bredare samverkan och tog initiativ till att bilda ett Nätverk för kärnvapennedrustning,  tillsammans med övriga svenska fredsorganisationer : www.nucleardisamament.se  Stiftelsen lades ned 2012 men de mest livaktiva yrkesgrupperna fortsätter i nätverket sitt samarbete för information, opinionsbildning och UD-kontakter. För Nätverkets aktiviteter se vårt Kalendarium.

International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN)

7 juli 2017 skrev 122 länder, däribland Sverige, i FN under textförslaget till ett avtal som förbjuder kärnvapen, tänkt som ett steg på vägen mot en konvention. Det är en detaljerad text om allt från förbud mot testning, produktion och lagring till medverkan i sådant samt mot hot om och användning av kärnvapen. Texten skulle signeras av regeringar och ratificeras av riksdagar/parlament och bli internationell lag. När 50 stater genomfört denna process skulle det bli internationell lag  för de stater som undertecknat.

Samma år tilldelades ICAN icanw.org  Nobels fredspris för sitt mycket breda samarbete med fredsorganisationer runt om i världen i arbetet för en konvention som slutgiltigt förbjuder kärnvapen och för de framgångar de dittills rönt. Priset togs emot av ICANs generalsekreterare, svenskan Beatrice Fihn och överlevaren från Hiroshima Setsuko Thurlow. ​Du hittar talen av generalsekreteraren Beatrice Fihn och överlevaren Setsuku  Thurlow här: www.nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2017/ican-lecture_en.html
Det inledande talet av ordföranden för den norska Nobelkommittén, Berit Reiss-Andersen finns här:
https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2017/presentation-speech.htm

22 januari 2021 vann avtalet som förbjuder kärnvapen laga kraft, sedan 50 länder, dock ännu inte Sverige och inget av kärnvapenländerna, undertecknat (ratificerat) det. De länder som ratificerat det binds av internationell rätt att följa det.

Man räknar med att möjligheten att påverka kärnvapenländerna därmed ökar drastiskt. Fredsrörelsen visar på god effekt av tidigare avtal mot kemiska och biologiska vapen, klusterbomber och personminor, som alla helt förbjudits. Att Sverige ännu inte signerat detta avtal ses som märkligt, eftersom vi deltagit mycket aktivt i förhandlingarna och röstat för förslaget till avtal i FN. I det arbetet har de internationella yrkesgrupperna Läkare mot kärnvapen och Jurister mot kärnvapen liksom Women´s International League for Peace and Freedom (WILPF, i Sverige IKFF) varit starkt pådrivande, både som enskilda organisationer och genom samarbete i ICAN.

Läs hela avtalstexten här: https://www.icanw.org/the_treaty   Se vidare under menyn Fredsrörelsen. Se också www.icanw.org.

Vägen till en för alla jordens länder tvingande konvention är ännu lång. Men avtalet ses ändå som ett viktigt steg på vägen mot en konvention som förbjuder alla världens länder att utveckla, lagra, hota med och använda kärnvapen. Vi har efter andra världskriget fått konventioner som förbjuder biologiska och kemiska vapen, senare en som förbjuder landminor. Måste ännu en atombomb fällas, med förödande följder för mänskligheten, innan de förbjuds?

 

UNDERVISNINGSMATERIAL

Här tar kärnvapenfrågorna stort utrymme. Efter dem har vi samlat vad vi funnit om andra vapen , där det ännu finns mindre tillgång till material. Vi tar gärna emot kompletteringar!

SKA VI UNDERVISA OM KÄRNVAPEN?

När Kofi Annan inför FN:s generalförsamling år 2002 presenterade den studie som genomförts av en internationell expertgrupp sa han bl a:

“Det är märkligt för en man i min generation att se en helt ny generation växa upp utan en ständigt närvarande rädsla för en kärnvapenkatastrof. Ändå är det så, och det är bra. Men baksidan av detta är okunnighet om de verkliga faror som finns, framförallt i det kärnvapenarv som vi fått från förra århundradet. Och okunnighetens följeslagare är likgiltighet: det vi inte vet något om är vi inte beredda att göra något åt.

Under 1980-talet och det kalla kriget genomfördes av svenska Läkare mot kärnvapen (SLMK)  flera undersökningar av vad som mest oroade den tidens tonåringar. Det visade sig inte oväntat vara risken för ett kärnvapenkrig – och att den äldre generationen inte tycktes bry sig om att göra något åt det.

Då utvecklade SLMK i samarbete med Lärare mot kärnvapen, uppföljare till det tidiga 1900-talets Skolornas Fredsförening, världens första  undervisningsmaterial om kärnvapen, Fakta och tankar om kärnvapen. Det översattes till engelska och ryska och väckte stor internationell uppmärksamhet och efterfrågan, bl a genom de internationella fredsundervisningskongresserna.

Efter 25 år var det dags för förnyelse och i dag har läkarna  i stället utvecklat ett webbaserat faktamaterial Lär om kärnvapen. Samtidigt bidrog man till att ge ut ett rent undervisningsmaterial, en svensk version av ICANs Learn Abolition (se nedan), i ett samarbete med Lärare mot kärnvapen som nu bytt namn till det mer heltäckande Sveriges Lärare för fred (SLFF). Faktamaterialet Lär om kärnvapen fungerar som uppslagsbok till det nya skolmaterialet Lär om kärnvapen – lär om nedrustning och är fritt att ladda ner från laromkarnvapen.se 

Du finner det också, tillsammans med mycket annat, på läkarnas ständigt uppdaterade hemsida  www.slmk.se

LÄR OM KÄRNVAPEN,  LÄR OM NEDRUSTNING  hur du kan arbeta med kärnvapenfrågorna i skola och utbildning.  Lär om kärnvapen – lär om nedrustning,       

Översättning, bearbetning och tillägg för svenska skolor av Tim Wrights och ICANs Learn Abolition (2008). Australien. Johan Rinman (2009, 2010) för SLMK och SLFF, Stockholm

Lärar- och elevhandledning för 17 detaljplanerade lektioner/temaarbeten i olika ämnen, med handledning för läraren och fyra inledande övningar. Färdigt att använda direkt i klassrummet eller eller för specialarbeten och temaarbeten hemma vid datorn, i första hand för gymnasiet, åk 9 och folkbildningen. Fri att ladda ner, kopiera och sprida.

Tanken är INTE att genomföra alla 17 men att välja ett par som passar! Till den svenska upplagan har fogats en inledning till materialet och fyra  inledande övningar. Särskilt lämpligt är materialet att använda i svenska (debatt- och skrivövningar) och samhällskunskap (en av “de viktiga frågorna i vår tid”), men också i historia, naturkunskap, filosofi, psykologi, bild och matematik. Det belyser frågorna ur en rad synvinklar och präglas av en klart optimistisk anda.

Några rubriker: Myter och fakta, Håll en klassrumsdebatt, Ordna en skrivtävling, Beskriv en kärnvapenexplosion, Rollspela en kärnvapenkris, Arrangera en FN-debatt, Genomför en opinionsundersökning, Ett bildprojekt, Skriv till dina politiker.

Det är ett material helt för vår tid, med ett tilltal direkt till de elever som skall arbeta med det. Det är sakligt och vetenskapligt korrekt – och det visar att vi kan påverka.

Här följer första delen av inledningen till den svenska versionen. Läs gärna den innan du går vidare till hela materialet 

“LITEN HANDLEDNING I ATT UNDERVISA OM KÄRNVAPEN

Kärnvapen är ett ämne som kan väcka starka känslor hos både lärare och elever. Med ditt stöd kan ämnet bli engagerande, givande och hoppfullt. Men stannar du vid att ”alla har rätt till sin åsikt” och inte går vidare i diskussionen, så blir det inte lika meningsfullt. Det är i första hand elevernas insikter det här materialet vill utveckla – inte deras åsikter, som förhoppningsvis utvecklas ur insikterna.

Syftet med den här handledningen är att ge dig stöd och inspiration till att arbeta med kärnvapenfrågan tillsammans med dina elever. Den vill ge dig tankar och tips som kan guida dig genom arbetet.

Målet med övningarna i ”Lär om nedrustning” är att ge en trygg möjlighet att i klassen diskutera fakta, tankar och känslor kring kärnvapenfrågorna.

FÖRBEREDELSER

Innan du tar upp kärnvapenfrågorna i klassrummet är det värdefullt att reflektera över din egen drivkraft till att ta upp dem. Din egen målsättning klarnar och du får stöd att besvara eventuella frågor från eleverna.

Frågor som du kan reflektera över innan du tar upp ämnet med dina elever: Varför vill jag ta upp de här frågorna? Vad väcks i mig vid tanken på att ta upp det här med mina elever? Vad hoppas jag att mina elever ska ta med sig? ”

Innan du börjar behöver du alltså lusten att arbeta med kärnvapenfrågor, någorlunda bakgrundskunskaper samt saklighet och hoppfullhet. Bakgrundskunskaper finner du i de inledande avsnitten i Lär om kärnvapen, www.laromkarnvapen.se.”

Läs hela handledningen här: lärar-och elevhandledningen  Lär om kärnvapen – lär om nedrustning

Hela materialet, 50 A4-sidor i färg. är fritt att ladda ner, trycka ut och sprida, delvis eller i sin helhet

LEARN ABOLITION (2008).

Titta också på det engelska originalet som likaså är fritt att ladda ner här,  Learn abolition, av Tim Wright, pedagog och fredsaktivist (ICAN). I det har bl a FNs expert i nedrustningsfrågor dr Kathleen Sullivan och fredsaktivisten och forskaren Felicity Hill (WILPF) medverkat.  Det är utmärkt att använda för den som vill ta upp någon kärnvapenfråga i sin engelska undervisning – i den svenska skolan eller i någon av de skolor där engelska är undervisningsspråk. Men komplettera det gärna  med att först läsa inledningen till lärare i det svenskspråkiga materialet. Den kompletta lärar-/elevhandledningen med 17 detaljplanerade lektioner och fyra inledande övningar finner du i Lär om kärnvapen – lär om nedrustning 

 

GREJEN MED KÄRNVAPEN (2015, 2018)  Elin Liss. IKFF, SLMK, ICAN

Grejen med kärnvapen är ett litet behändigt och informativt häfte som tagits fram i samarbete mellan tre organisationer, IKFF (Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet), SLMK (Svenska Läkare mot kärnvapen) och ICAN, International Campaign for Abolition of Nuclear weapons.

Bland rubrikerna: Klimatmässiga konsekvenser, Kärnvapen och genus, Ekonomi (bl a om den internationella aktionen Don´t Bank on the Bomb om vilka banker som står bakom kärnvapenupprustningen), Medicinska konsekvenser.

Detta är ett litet häfte som förtjänar stor spridning. Fritt att ladda ner här http://www.ikff.se/publikationer

 

För fördjupning, fakta, tankar och teorier:

EN OSÄKER VÄRLD. KÄRNVAPNENS KONSEKVENSER OCH NEDRUSTNINGENS FRAMGÅNGAR

2016 gav Svenska  Läkare mot kärnvapen ut  En osäker värld. Kärnvapnens konsekvenser och nedrustningens framgångar (2016, 2017), en antologi med bidrag av bl a Yokiko Duke, som berättar sin familjs minnen av Nagasaki och Hiroshima, Peter Wallensteen om hur kärnvapen ger osäkerhet, inte fred, Jenny Lindvall om klimatmässiga konsekvenser av ett regionalt kärnvapenkrig, förre FN-juristen Hans Corell om juridiska aspekter på ett kärnvapenförbud, Gunnar Westberg med det ovärderliga kapitlet “En kärnvapenfri värld” – om hur det kommer sig att världen sedan 1945 till stor del genom folkrörelserna har undgått kärnvapenkrig – och om varför så många ännu älskar bomben:

“Kanske ligger roten till problemet i själens djupaste skrymslen. Den ligger i vår djupaste fruktan – och i vårt krav på makt… Kärnvapnen representerar den yttersta militära kraften – så nationer vill äga den – och likt Gollums ring, när vi fått den, kan vi inte ge upp den.” (F.W de Klerk i Medicine, conflict and survival 30:1, 2014).

Det sista kapitlet i boken är skrivet av forskaren i internationella relationer och folkrätt, chef för the International Campaign to Abolish Nuclear Weapons /ICAN), Beatrice Fihn, Genève. Här arbetar mer än 420 civilsamhällesorganisationer tillsammans för att få till stånd ett förbud mot kärnvapen. Kapitlet har rubriken “En historisk möjlighet – kärnvapnen kan snart vara förbjudna”.

Läs hela boken här: SLMK_En-osaker-varld_2016_web. Boken kan också beställas från info@slmk.org

Mer om kärnvapen och om arbetet för att förbjuda dem finns under menyn FREDSRÖRELSEN/Artiklar-Debatt/Kärnvapen och på andra ställen under menyn Fredsrörelsen. För seminarier och webbinarier se vårt Kalendarium!

Läs också avsnittet “Läroböckerna tiger” i SKOLA/Fredsundervisning : “Undervisningens roll i fredsbyggandet”  ( sid 7-8)

EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD – VISST ÄR DET MÖJLIGT!
UTSTÄLLNING FRÅN FN-FÖRENINGEN I FALUN HÖSTEN 2020

En stor utställning gjord av en studiecirkel i FN-distriktet i Dalarna, visad på FN-dagen 24 okt. 2020, vecka 45 utställd på Stadsbiblioteket i Falun. Här finns en broschyr om utställningen, anvisningar om den, själva utställningen och slutligen extra information om incidenter då det vara nära kärnvapenkrig.

210307_En kärnvapenfri värld

broschyr 7 mars 2021

 

LANDMINOR   –   LÄTTA VAPEN   –   VAPENHANDEL

PROJEKT MINOR

FN-förbundet stödjer ”Projekt minor” genom FN:s minröjningsorganisation Unmas. På hemsidan kan du hitta några korta filmer som riktar sig till barn och unga ”Berättelser från verkligheten – Möt personer som drabbats av minor.” Den här kampanjen har sedan starten väckt stort intresse i skolorna – eleverna ser att något händer här och nu med de pengar de samlar in, och att de är med och räddar liv, inte minst andra barns.

www.fn.se  Gå till fliken ”Vårt arbete” och sedan vidare till ”Vi stödjer FN-projekt i världen”

 

GREJEN MED SMÅ OCH LÄTTA VAPEN (2016)

IKFF har  med stöd från Folke Bernadotteakademin tagit fram ett i undervisningen användbart och lättillgängligt häfte,  skrivet av Sofia Tuvestad och Ida Arneson (2016). Bland rubrikerna: Genusbaserat våld, Genusnormer och vapen, Vapen och sexualitet, Nedrustning med genusperspektiv, Vad gör vi nu?

Ännu ett litet häfte värt stor spridning. Fritt att ladda ner, skriva ut och sprida från  http://www.ikff.se/publikationer

 

NEDRUSTNING och UTBILDNING i ICKEVÅLD går hand i hand hos KRISTNA FREDSRÖRELSEN

 Kristna fredsrörelsen har i många år arbetat med insamling av lätta vapen parallellt med utbildning i konflikthantering i bl a Colombia, Guatemala, Mexiko och Sydsudan. Man stödjer även fredsobservatörer och fredskämpar både där och i Israel/Palestina, och utbildar här hemma om nedrustning och ickevåld, i seminarier och under coronapandemin i webbinarier. Se vårt Kalendarium och www.krf.se  

SLUTA SKJUTA

I Malmö har sedan 2017 pågått ett mycket framgångsrikt projekt för att få vapenglada ungdomar i kriminella gäng att tänka om. 2021 är det också på väg att införas i Göteborg. Projektet är ett samarbete mellan flera olika institutioner och har hittills inte haft problem att finna villiga deltagare. Man får bl a möta tidigare kriminella som suttit i fängelse, avhoppare, offer och andra som vet vad vapnen ställer till med.

Skola och fritis kan söka påverka andra kommuner att haka på! Och kanske tipsa tänkbara deltagare att vilja haka på.   Mer info genom respektive socialförvaltning eller polismyndighet.

VAPENEXPORT

Svenska Freds, IKFF och Kristna fredsrörelsen har genom åren ställt svensk vapenexport under stark debatt och ofta lyckats påverka vår export till länder i kris och konflikt.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har på hemsidan Valgranskning 2018 med faktatexter och sammanfattning av riksdagspartiernas åsikter rörande t. ex vapenexport eller FNs konvention mot kärnvapen.

https://www.svenskafreds.se/vad-vi-gor/vapenexport/sa-jobbar-vi-kampanjer-och-aktioner-mot-vapenexport/vapenvalet-2014-2/.

På ”Vapenvalet 2014” finns en lärarhandledning för arbete med att belysa riksdagsvalet och hur olika partiers företrädare ställer sig till en politisk fråga.

http://www.vapenvalet.se  Gå vidare till ”För dig som är lärare”.

”Den svenska vapenexporten” är ett bokcirkelmaterial från Svenska Freds- och Skiljedomsförening. https://www.svenskafreds.se/stod-oss/bestall-boken/bokcirkel-den-svenska-vapenexporten/

 

Global Peace Index (GPI) rankar varje år världens mest fredliga länder utifrån faktorer som väpnade konflikter, mordstatistik, terrordåd, tillgång till vapen och vapenexport. År 2020 hamnade Sverige på 15:e plats bland de mest fredliga nationerna – mycket på grund av svensk vapenexport. Fredligaste länder befanns då vara Island, Nya Zeeland, Österrike, Portugal och Danmark.

 

EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD – VISST ÄR DET MÖJLIGT!
UTSTÄLLNING FRÅN FN-FÖRENINGEN I FALUN HÖSTEN 2020

En stor utställning gjord av en studiecirkel i FN-distriktet i Dalarna, visad på FN-dagen 24 okt. 2020, vecka 45 utställd på Stadsbiblioteket i Falun. Här finns en broschyr om utställning, anvisningar om den, själva utställningen och slutligen extra information om incidenter då det vara nära kärnvapenkrig.

Anvisning till utställning En kärnvapenfri värld 201024

210307_En kärnvapenfri värld

Komplement till utställning ang incidenter

broschyr 7 mars 2021

Lästips

Goldman, Anita: Om jag så måste resa till Los Alamos (2009) Stockholm, Natur&Kultur

Ingelstam, Lars och Mellbourn, Anders: Fred, säkerhet, försvar (2014) Stockholm, SKR

Rasch, Ingrid: Inte långt till Wannsee (2021). Lund, Ekström & Garay förlag

von Suttner, Bertha: Ned med vapnen! (1889). Senaste svenska översättning A. Rydstam, D. Martinsson (2016). Den första översättningen kom 1890, ett år efter det tyska originalet Die Waffen nieder! som omedelbart påverkade fredsarbetet i hela Europa, ledde till att Nobel inrättade sitt fredspris och var en av grunderna till den stora fredskonferensen i Haag 2017.

Wägner, Elin: Väckarklocka (1941).

Åkerström, Linda: Den svenska vapenexporten (2016). Stockholm: Svenska Freds-och Skiljedomsföreningen och Leopard förlag.

 

Referenser

En osäker värld. Kärnvapnens konsekvenser och nedrustningens framgångar (2016, 2017). Svenska Läkare mot kärnvapen SLMK_En-osaker-varld_2016_web. Boken kan också beställas från info@slmk.org

Fogelström, Per Anders (1971, 1983). Kampen för fred. Berättelsen om en folkrörelse. Stockholm: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Gemensam säkerhet: Ett program för nedrustning. (1982). Rapporten från den oberoende kommissionen för nedrustnings- och säkerhetsfrågor under ordförandeskap av Olof Palme. Stockholm: Tiden.

Grejen med humanitär nedrustning (2015). http://www.ikff.se/publikationer

Grejen med kärnvapen (2018). Elin Liss . http://www.ikff.se/publikationer

Learn Abolition (2008). Tim Wright för ICAN, Australien  https://www.laraforfred.se/wp-content/uploads/2015/01/Learn-abolition.pdf

Lätta vapen – tunga konsekvenser (2015)http://www.ikff.se/publikationer

Lär om kärnvapen. Faktamaterial från Svenska Läkare mot kärnvapen. Uppdateras ständigt.  laromkarnvapen.se

Lär om kärnvapen – lär om nedrustning. Hur du kan arbeta med kärnvapenfrågorna i skola och utbildning. Översättning, bearbetning och tillägg för svenska skolor av Tim Wrights Learn Abolition. Johan Rinman (2009, 2010) , med tillstånd av författaren och ICAN för SLFF och SLMK. Lär om kärnvapen – lär om nedrustning, 

Melin, Inga-Brita (1999). Lysistrates döttrar. Pionjärer och pedagoger i två kvinnliga fredsorganisationer (1898-1937). Doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Thorsson, Inga. In Pursuit of Disarmament. Conversion from Military to Civil Production in Sweden (1984). Stockholm. Regeringskansliet.

Tuvestad, Sofia och Arneson, Ida (2016). Grejen med Små och lätta vapen. Stockholm. IKFF m stöd från Folke Bernadotteakademin.http://www.ikff.se/publikationer

Wright, Tim och Rinman, Johan och  (2009, 2010). Lär om kärnvapen – lär om nedrustning. Hur du kan arbeta med kärnvapenfrågorna i skola och utbildning.  Svensk bearbetning och översättning av Learn Abolition, se nedan. SLMK   Lär om kärnvapen – lär om nedrustning

 Wright,Tim (2008), Learn Abolition (ICAN). Learn abolition