Nedrustning

Delningen av atomen har förändrat allt utom vårt sätt att tänka, och vi är därför på väg emot en oundviklig katastrof. Vi behöver ett helt nytt sätt att tänka om mänskligheten skall överleva. (Albert Einstein 1946)

CN.478.2020-Eng

I augusti 2002 lades för generalförsamlingen fram en FN- studie som genomfördes för att “definiera, utvärdera och utveckla vår tids undervisning för nedrustning och ickespridning av vapen”. Den visade att sådan undervisning knappast förekommer.

Rapporten följdes av en resolution 57/60 som uppmanar alla nationer att följa dess rekommendationer samt att rapportera resultatet till FN två år senare. Ur rapportens sammanfattade slutsatser och rekommendationer:

“Aldrig har det funnits ett större behov av en undervisning för nedrustning och icke-spridning, särskilt om massförstörelsevapen, men också om lätta vapen och internationell terrorism. Sedan slutet av det kalla kriget har en förändrad uppfattning om säkerhet och hot krävt ett nytt sätt att tänka. Ett sådant nytt tänkande kommer att uppstå hos dem som undervisas och utbildas i dag.”

MÅL för en undervisning för fred och nedrustning enligt FN-studiens definition i avsnitt II:7:

a) att lära sig hur man tänker snarare än vad man ska tänka

b) att utveckla kritiskt tänkande i en värld full av information

c) att fördjupa förståelsen av den mängd faktorer på lokal, nationell och global nivå som antingen främjar eller undergräver fred

d) att uppmuntra attityder och handlingar som främjar fred

e) att förmedla kunskap om och en ansvarsfull inställning till de utmaningar mot säkerheten som vi i dag och i framtiden kan ställas inför genom alltmer utvecklade metoder och teknik inom forskningen

f) att på alla nivåer framhålla värdet av fred, tolerans, ickevåld, dialog och samtal som grunden för människor, länder och civilisationer

Nedrustningsundervisning fokuserar på själva nedrustningen, på stegen för att nå den och på de positiva effekter nedrustning har på den socio-ekonomiska utvecklingen. Den kan beröra konfliktlösning eller undersöka orsaker till krig och sambanden mellan teknologi och krig (II:8). Se hela studien UN GA A 5774 och den enhälligt tagna resolution som uppmanar alla länder att följa dess rekommendationer UN A Res 57-60 Ed f Disarmament. Generalförsamlingen beslöt samtidigt att alla dess medlemmar två år senare skulle rapportera om vad man gjort för att följa dem. Svenska UD vände sig då till Skolverket – som svarade att våra skolor sedan länge följer de rekommenderade principerna. De lärare, lärarstudenter och lärarutbildare som deltog i ett par av Yrkesgrupper mot kärnvapen arrangerade seminariedagar vid Lärarhögskolan i Stockholm år 2004 hade en annan uppfattning.

 

SKA VI UNDERVISA OM KÄRNVAPEN?

När Kofi Annan inför FN:s generalförsamling år 2002 presenterade den studie som genomförts av en internationell expertgrupp sa han bl a:Det är märkligt för en man i min generation att se en helt ny generation växa upp utan en ständigt närvarande rädsla för en kärnvapenkatastrof. Ändå är det så, och det är bra. Men baksidan av detta är okunnighet om de verkliga faror som finns, framförallt i det kärnvapenarv som vi fått från förra århundradet. Och okunnighetens följeslagare är likgiltighet: det vi inte vet något om är vi inte beredda att göra något åt.

Under 1980-talet och det kalla kriget genomfördes av svenska Läkare mot kärnvapen (SLMK)  flera undersökningar av vad som mest oroade den tidens tonåringar. Det visade sig inte oväntat vara risken för ett kärnvapenkrig – och att den äldre generationen inte tycktes bry sig om att göra något åt det. Då utvecklade SLMK i samarbete med Lärare mot kärnvapen ett av världens första stora undervisningsmaterial om kärnvapen, Fakta och tankar om kärnvapen. Det översattes till engelska och ryska och väckte stor internationell uppmärksamhet och efterfrågan.

År 2008 gav läkarna ut ett nytt material, Lär om kärnvapen. Det  innehåller som sin föregångare fakta och tankar i ämnet, fördelade på ämnesområdena historia, teknik/fysik, juridik, medicin, politik, geografi, biologi, ekonomi, etik/religion. Det omfattande IT-materialet är upplagt i en basdel med länkar för fördjupning och är fritt att ladda ner från laromkarnvapen.se

 

LÄR OM KÄRNVAPEN,  LÄR OM NEDRUSTNING  hur du kan arbeta med kärnvapenfrågorna i skola och utbildning.

2009 kompletterades Lär om kärnvapen med en lärar- och elevhandledning för 17 lektioner, Lär om kärnvapen – lär om nedrustning, hur du kan arbeta med fredsfrågorna i skola och utbildning. Materialet är främst tänkt för gymnasiet och åk 9, men mycket användbart också inom folkbildningen. Det kom till i ett nytt samarbete mellan Läkare mot kärnvapen och Lärare för fred. Materialet är en översättning och bearbetning för svensk skola av ett australiskt material, Learn abolition, framtaget av Tim Wright, lärare och fredsaktivist, för ICAN (International Campaign for Abolition of Nuclear weapons, fredspristagare 2017). Bland hans medarbetare är Dr Kathleen Sullivan, ledande expert på nedrustningsutbildning och konsult för FN, och fredsforskaren Felicity Hill.  Översättning och svensk bearbetning, bl a tillägg av några inledande övningar: Johan Rinman, Sveriges Lärare för fred. Fritt, liksom det australienbaserade originalet, att ladda ner här och spridas.

Det innehåller baskunskaper om kärnvapen i form av 17 lektionsförslag, färdiga att använda direkt i klassrummet eller som underlag för specialarbeten och uppsatser. Tanken är INTE att genomföra alla 17 men att välja ett par som passar! Till den svenska upplagan har fogats fyra förslag till inledande övningar och en inledning av Kathleen Sullivan (se nedan). Särskilt lämpligt är materialet att använda i svenska (debatt- och skrivövningar) och samhällskunskap (en av “de viktiga frågorna i vår tid”), men också i historia, naturkunskap, filosofi, psykologi, bild och matematik. Det belyser frågorna ur en rad synvinklar och präglas av en klart optimistisk anda.

Några rubriker: Myter och fakta, Håll en klassrumsdebatt, Ordna en skrivtävling, Beskriv en kärnvapenexplosion, Rollspela en kärnvapenkris, Arrangera en FN-debatt, Genomför en opinionsundersökning, Ett bildprojekt, Skriv till dina politiker.

Det är ett material helt för vår tid, med ett tilltal direkt till de elever som skall arbeta med det. Det är sakligt och vetenskapligt korrekt – och det visar att vi kan påverka.

Här följer första kapitlet i lärar-och elevhandledningen  Lär om kärnvapen – lär om nedrustning :

“LITEN HANDLEDNING I ATT UNDERVISA OM KÄRNVAPEN

Kärnvapen är ett ämne som kan väcka starka känslor hos både lärare och elever. Med ditt stöd kan ämnet bli engagerande, givande och hoppfullt. Men stannar du vid att ”alla har rätt till sin åsikt” och inte går vidare i diskussionen, så blir det inte lika meningsfullt. Det är i första hand elevernas insikter det här materialet vill utveckla – inte deras åsikter, som förhoppningsvis utvecklas ur insikterna.

Syftet med den här handledningen är att ge dig stöd och inspiration till att arbeta med kärnvapenfrågan tillsammans med dina elever. Den vill ge dig tankar och tips som kan guida dig genom arbetet.

Målet med övningarna i ”Lär om nedrustning” är att ge en trygg möjlighet att i klassen diskutera fakta, tankar och känslor kring kärnvapenfrågorna.

FÖRBEREDELSER

Innan du tar upp kärnvapenfrågorna i klassrummet är det värdefullt att reflektera över din egen drivkraft till att ta upp dem. Din egen målsättning klarnar och du får stöd att besvara eventuella frågor från eleverna.

Frågor som du kan reflektera över innan du tar upp ämnet med dina elever: Varför vill jag ta upp de här frågorna? Vad väcks i mig vid tanken på att ta upp det här med mina elever? Vad hoppas jag att mina elever ska ta med sig? Är det bra tajming att börja jobba med det här ämnet just nu?

Innan du börjar behöver du alltså lusten att arbeta med kärnvapenfrågor, någorlunda bakgrundskunskaper samt saklighet och hoppfullhet. Bakgrundskunskaper finner du i de inledande avsnitten i Lär om kärnvapen, www.laromkarnvapen.se.

KOMMA IGÅNG I KLASSRUMMET

Vad behövs i själva klassrummet? Se till att du har en Whiteboardtavla, utrymme där eleverna kan röra sig och respekt för elevernas åsikter. Tillsammans kan ni skapa en “klassrumsetik” så att eleverna kan känna sig trygga att dela med sig av sina känslor och åsikter. Låt eleverna ta fram en lista över förhållningsregler genom att ställa dem frågan: Vad behöver vi för att alla ska känna sig trygga och delaktiga?

Du kan sedan skriva elevernas svar på Whiteboardtavlan. Du kanske får svar som t.ex. respektera varandra, en person talar i taget, lyssna på varandra, alla har rätt till sin åsikt osv. När listan är färdig kan du gå igenom den tillsammans med eleverna. Enas om dessa förhållningsregler och gå sedan vidare med någon av de Inledande övningarna. Dessa övningar ger dig en känsla för elevernas förförståelse och för vad de kan vilja jobba vidare med. Börja gärna med ”Inledande övning 1 – Skapa ett associationsnät”.

ATT ARBETA MED AKTIVITETERNA

Genom upplevelsebaserade övningar och gruppdiskussioner kan eleverna få bättre förståelse för dagens kärnvapenhot. Efter de inledande övningarna kan ni därför gå vidare med några av aktiviteterna . Fundera över vilka arbetssätt som passar just dina elever. (Gillar de att diskutera? Tycker de om att skriva? Är de intresserade av andra medier och uttryckssätt?) Du kan visa dem hela materialet och be dem prioritera, eller i grupper välja olika delar av materialet för att sedan presentera resultatet gemensamt – i en temadag eller i en serie lektioner. Ni behöver inte göra alla aktiviteter, utan det viktiga är att tänka till i kärnvapenfrågan.

Om det av någon anledning är orolig stämning i klassen inför att gå vidare med kärnvapenfrågan så kan du undvika aktiviteter där eleverna på något sätt upplever att de konkurrerar mot varandra. Välj istället aktiviteter där eleverna uppmuntras att samarbeta med varandra, t.ex. Designa en fredssymbol (5), Hedra offren (8) och Beskriv en kärnvapenexplosion (15). Att arbeta i mindre grupper istället för i helgrupp kan också vara till hjälp, t.ex. den inledande övningen Mikrolabbet eller Genomför en opinionsundersökning (16). Även Organisera en skrivtävling (2) kan utvecklas till ett samarbete mellan elever och grupper.

Vi måste vara beredda på att möta diametralt olika åsikter i klassen. I diskussionsövningarna ”vinner” den som har de bäst underbyggda argumenten, inte den som har ”rätt”.

Efter varje genomförd aktivitet är det bra om du kan sätta in den i ett större sammanhang: har du lärt dig något här som du kan använda i ett annat sammanhang?

ATT DISKUTERA OM KÄRNVAPEN

Alla aktiviteter inbjuder till dialog i klassrummet, men vissa är speciellt lämpade för diskussioner (se rutan i bifogad fil). Kom ihåg att eleverna kommer mer att minnas hur ni pratade om kärnvapen mer än exakt vad som togs upp. Genom att poängtera att samarbete uppstår när det finns frivillighet så kan du hjälpa eleverna att förstå varandra.

Diskussionerna blir extra givande när eleverna får reflektera över sina egna sätt att bemöta varandra när de diskuterar. Att reflektera kring diskussionerna kan bli en röd tråd genom hela undervisningen. Visa eleverna hur verklig förståelse i kärnvapenfrågan begränsas när fokus hamnar på vem som har ”rätt” och vem som har ”fel”. Förståelsen möjliggörs när ni tittar på de underliggande drivkrafterna och behoven bakom det som sägs. Försök att under eller efter diskussionen ta fram vad båda sidor kan tänkas ha gemensamt – försök fokusera på det istället för på olikheterna!

Det finns många sätt att skapa detta klimat: Ordföranden i aktiviteterna Arrangera en FN-debatt (9) och Rollspela en kärnvapenkris (6) skulle kunna se till att diskussionerna förs på detta sätt.

Beskriv en kärnvapenexplosion (15) kan kompletteras med en diskussion om vad vi kan göra för att undvika att detta sker.

I aktiviteten Skriv till dina politiker (12) kan ni lägga in en diskussion och ett utforskande av olika sätt att påverka. Du kan fråga eleverna varför man kan uppleva ett motstånd mot att ta kontakt med sina politiker? Varför tycker många att det är enklare att demonstrera på olika sätt? Varför väljer så många att göra ingenting? Vad säger jag JA till i mitt NEJ till att skriva, söka upp, eller skicka e-post till dem jag vill påverka? Om elever känner sig osäkra inför att träffa sitt kommunalråd, Besök ditt kommunalråd (17) kan de t.ex. rollspela besöket i klassrummet. Du kan även lägga in forumspel i anslutning till flera aktiviteter.

Om det är samma två elever som argumenterar mot varandra utan att andra får en chans att komma in i diskussionen så kan du göra aktiviteter där eleverna tilldelas specifika roller, t.ex. Ha en debatt i klassrummet (1) eller Arrangera en FN debatt (9). Om situationen ändå dyker upp så kan du kontrollera att du har förstått vad eleverna vill ha sagt. Om en elev inte känner sig hörd kommer han/hon att upprepa sin åsikt tills någon hör. Rikta dig direkt till personen och kontrollera att du har uppfattat vad han/hon velat säga. Be att få höra andras tankar om det personen har sagt. Du kan också göra en ”runda” där var och en får chans att säga något (men låt den som vill få avstå).

Ibland händer det att elever börjar prata förbi varandra och sväva iväg från just kärnvapenfrågan. Här kan det vara frestande att bara låta diskussionen fortgå när du ser hur mycket energi och känslor ämnet väcker. Kom dock ihåg värdet av att stanna upp och sammanfatta elevernas uttalanden. I Uttryck din åsikt (4) är lärarens närvaro viktig så att alla får komma till tals. Fånga upp alla sidor, så sänker du samtidigt tempot i diskussionen och alla argument kommer fram.)

Mer handledning finns i varje avsnitt av materialet! Lycka till! (Kathleen Sullivan)”

Den kompletta lärarhandledningen finner du i Lär om kärnvapen – lär om nedrustning  eller det engelska originalet Learn abolition.

 

EN OSÄKER VÄRLD. KÄRNVAPNENS KONSEKVENSER OCH NEDRUSTNINGENS FRAMGÅNGAR

2016 gav Svenska  Läkare mot kärnvapen ut  En osäker värld. Kärnvapnens konsekvenser och nedrustningens framgångar (2016, 2017), en antologi med bidrag av bl a Yokiko Duke, som berättar sin familjs minnen av Nagasaki och Hiroshima, Peter Wallensten om hur kärnvapen ger osäkerhet, inte fred, Jenny Lindvall om klimatmässiga konsekvenser av ett regionalt kärnvapenkrig, förre FN-juristen Hans Corell om juridiska aspekter på ett kärnvapenförbud, Gunnar Westberg med det ovärderliga kapitlet “En kärnvapenfri värld” – om hur det kommer sig att världen sedan 1945 till stor del genom folkrörelserna har undgått kärnvapenkrig – och om varför så många ännu älskar bomben:

“Kanske ligger roten till problemet i själens djupaste skrymslen. Den ligger i vår djupaste fruktan – och i vårt krav på makt… Kärnvapnen representerar den yttersta militära kraften- så nationer vill äga den – och likt Gollums ring, när vi fått den, kan vi inte ge upp den. (F.W de Klerk i Medicine, conflict and survival 30:1, 2014).

Det sista kapitlet i boken är skrivet av forskaren i internationella relationer och folkrätt, chef för the International Campaign to Abolish Nuclear Weapons /ICAN), Beatrice Fihn, Genéve. Här arbetar mer än 420 civilsamhällesorganisationer tillsammans för att få till stånd ett förbud mot kärnvapen. Kapitlet har rubriken “En historisk möjlighet – kärnvapnen kan snart vara förbjudna”.

Läs hela boken här: SLMK_En-osaker-varld_2016_web   Boken kan också beställas från info@slmk.org

International Campaign to Abolish Nuclear Weapons – ICAN, och beslut i FN om avtal om förbud mot kärnvapen

Den 7 juli 2017 skrev 122 länder, däribland Sverige, i FN under texten till ett avtal som förbjuder kärnvapen. Det är en detaljerad text om allt från testning, produktion och lagring till medverkan på olika sätt. Se texten här: Avtalstexten Draft Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons. Texten ska signeras av regeringar och ratificeras av riksdagar/parlament. När 50 stater genomfört denna process blir det internationell lag. Det 50:e landet ratificerade avtalet den 24 oktober 2020 och den 22 januari 2021 kommer FN-konventionen mot kärnvapen att träda i kraft! De länder som ratificerat binds i internationell rätt av avtalet. Möjlighet att påverka kärnvapenländerna ökar drastiskt. Fredsrörelsen visar på god effekt av tidigare avtal mot kemiska, och biologiska vapen, klusterbomber och personminor. Sorgligt nog har Sverige ännu inte signerat och ratificerat trots att Sverige deltagit mycket aktivt i förhandlingarna och röstat för avtalet i FN. I det arbetet har de internationella yrkesgrupperna Läkare mot kärnvapen och Jurister mot kärnvapen liksom Women´s International League for Peace and Freedom (WILPF, i Sverige IKFF) varit starkt pådrivande, både som enskilda organisationer och genom ICAN.

År 2017, således samma år som avtalet röstades igenom i FN, tilldelades ICAN (Den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapnen) icanw.org Nobels Fredspris för sitt mycket breda samarbete med fredsorganisationer runt världen och de framgångar detta rönt. Priset togs emot av ICANS generalsekreterare, svenskan Beatrice Fihn och överlevaren Setsuku Thurlow. Se brevet om avtalet från ICAN skrivet den 13 juli -17: information direkt från ICAN.

Du hittar talen här:  www.nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2017/ican-lecture_en.html  Det inledande talet av ordföranden för den norska Nobelkommittén, Berit Reiss-Andersen finns här: https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2017/presentation-speech.html  

22 januari 2021  vann avtalet som förbjuder kärnvapen laga kraft ! Läs hela texten här: Avtalstexten Draft Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons.

Men inget av de nordiska länderna har ännu undertecknat avtalet. Och ingen av kärnvapenmakterna. Vägen till en för alla jordens länder tvingande konvention är ännu lång.  Men avtalet ses ändå som ett viktigt steg på vägen mot ett verkligt förbud mot utveckling, hot och användning, som avtalet förespråkar. Vi har efter andra världskriget fått konventioner som förbjuder  biologiska och kemiska stridsmedel , senare ett förbud mot landminor. Måste också atombomber fällas igen innan de förbjuds?

Mer om kärnvapen och om arbetet för att förbjuda dem finns under menyn FREDSRÖRELSEN/Artiklar-Debatt/Kärnvapen och på andra ställen under menyn Fredsrörelsen. För seminarier och webbinarier se vårt Kalendarium!

Läs också avsnittet “Läroböckerna tiger” i SKOLA/Fredsundervisning : “Undervisningens roll i fredsbyggandet”  ( sid 7-8)

Mer undervisningsmaterial

IKFF, Läkare mot kärnvapen och ICAN, den internationella kampanjen för kärnvapennedrustning, gav 2015 ut ett behändigt informationshäfte om kärnvapen, Grejen med kärnvapen, ny upplaga 2018 fritt att ladda ner.

 

NEDRUSTNING – litet historia och fler undervisningstips

I början av 1900-talet fick pojkarna i folkskolan tillverka gevär i träslöjden för att marschera med dem på skolgården under lektionerna i gymnastik. I gymnasieundervisningen ingick rent militära övningar, ledda av officerare och med skarpa skott (Gösta Lirén, En skola för hela folket , http://www.lararnashistoria.se). Första världskriget och en stark opinion från fredsrörelsen, inte minst våra äldsta fredsorganisationer Svenska freds-och Skiljedomsföreningen (1883), Sveriges kvinnliga fredsförening (1898), Lärarinnornas fredsförening (1917)  och den 1920 bildade Svenska skolornas fredsförening, ändrade under 20-talet på detta. Bland de mest kända företrädarna för opinionsbildningen mot vapen och för fredlig hantering av konflikter var vid sidan av lärarna Mathilda Widegren och Anna Whitlock, Ellen Key, Selma Lagerlöf och Elin Wägner.

Så kom det andra världskriget, följt av det kalla krigets våg av upprustning, inte minst av atomvapnen. Också Sverige planerade att skaffa sig atomvapen. 1957 startade Svenska Freds  en namninsamling mot bomben. Den samlade 95 000 namn.

Aktionsgruppen mot svensk atombomb, AMSA (1958), skapade tillsammans med den övriga  fredsrörelsen, kväkarna, svenska kyrkan och Socialdemokratiska kvinnoförbundet  en stark opinion som ledde till att regeringen senare beslöt att avstå från sina planer på en svensk atombomb. AMSA:s program hade två punkter:

  1. Vi motsätter oss under alla förhållanden att kärnvapen införlivas i svenskt försvar.
  2. Vi vill fortsatt debatt angående möjligheterna att använda de resurser, som nu går till militära ändamål, för uppbyggande syften.

 Bland de mest aktiva i och omkring AMSA var Barbro Alving, Gunnar Beskow, Yngve Brilioth, Elsa Cedergren, Sara Lidman, Ingrid Segerstedt Wiberg, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin. Thorsson och Theorin blev senare Sveriges nedrustningsambassadörer i FN.

1958 gav P.A. Fogelström, en av initiativtagarna till AMSA, tillsammans med löjtnant Roland Morell ut skriften I stället för atombomb. Fogelström var starkt engagerad i fredsfrågorna och aktiv i Svenska Freds-och skiljedomsföreningen.

Under 1970-och 80-talen bedrev Svenska Freds, inte minst genom Lars Ångström, en intensiv upplysningsverksamhet i skolorna om vad kärnvapen innebär och vilka alternativ vi har. Där kom från 1982 också Läkare mot kärnvapen in, bl a med sitt utbildningsmaterial Fakta och tankar om kärnvapen (se ovan). Anklagelser kom att man därigenom skrämde upp eleverna. Sanningen var att de redan var skrämda genom tidningar och TV (vilket bl a visades av enkäter) och ställde frågor som lärarna hade svårt att besvara. Från dåvarande Skolöverstyrelsen kom inget upplysningsmaterial (kärnvapenfrågorna mörkades av de flesta regeringar i världen). Därför sökte och fick man hjälp från fredsrörelsen, och blåste nytt liv i skolornas fredsförening, nu under namnet Lärare mot kärnvapen.

1978 beslöt FN:s generalförsamling, på nordiskt initiativ, att förhållandet mellan nedrustning och utveckling skulle undersökas. Rapporten, som togs fram under ledning av Inga Thorsson, vår dåvarande nedrustningsambassadör vid FN, lades fram 1982 och följdes av beslut att medlemsstaterna skulle göra egna uppföljningar av den.  1984 kom  rapporten In Pursuit of Disarmament. Conversion from military to civil production in Sweden, skriven av Inga Thorsson på den svenska regeringens uppdrag.

1 maj 1981 startade kampanjen för en kärnvapenfri zon i Norden, ledd av sju fredsorganisationer. På ett halvår samlade man in 610 000 namn som överlämnades till utrikesministern. 1982 hölls i Göteborg ett  stort nordiskt fredsmöte med 100 000 deltagare, föregånget av två “budkavlar för fred” som gick genom hela landet. Samtliga riksdagspartier utom Moderaterna ställde sig bakom tanken på Norden som kärnvapenfri zon.

Ska fredsrörelsen och de svenska lärarna  än en gång lyckas skapa en opinion mot vapen som konflikthanteringsmedel?

LANDMINOR   –   LÄTTA VAPEN   –   VAPENHANDEL

PROJEKT MINOR

FN-förbundet stödjer ”Projekt minor” genom FN:s minröjningsorganisation Unmas. På hemsidan kan du hitta några korta filmer som riktar sig till barn och unga ”Berättelser från verkligheten – Möt personer som drabbats av minor.”

www.fn.se  Gå till fliken ”Vårt arbete” och sedan vidare till ”Vi stödjer FN-projekt i världen”

VAPENEXPORT

Svenska Freds, IKFF och Kristna fredsrörelsen har genom åren ställt svensk vapenexport under stark debatt och ofta lyckats påverka vår export till länder i kris och konflikt.

Svenska Freds-och Skiljedomsföreningen har på hemsidan ”Valgranskning 2018” med faktatexter och sammanfattning av riksdagspartiernas åsikter rörande t. ex vapenexport eller FN:s konvention mot kärnvapen.

www.svenskafreds.se/säkert

På ”Vapenvalet 2014” finns en lärarhandledning för arbete med belysa riksdagsvalet och hur olika partiers företrädare ställer sig till en politisk fråga.

www.vapenvalet2014.se  Gå vidare till ”För dig som är lärare”.

”Den svenska vapenexporten” är ett bokcirkelmaterial från Svenska Freds- och skiljedomsförening.  https://www.svenskafreds.se/stod-oss/bestall-boken/bokcirkel-den-svenska-vapenexporten/

IKFF har  med stöd från Folke Bernadotteakademin tagit fram ett i undervisningen användbart häfte, Grejen med Små och lätta vapen,  skrivet av Sofia Tuvestad och Ida Arneson (2016). Bland rubrikerna: Genusbaserat våld, Genusnormer och vapen, Vapen och sexualitet, Nedrustning med genusperspektiv, Vad gör vi nu?

Grejen med kärnvapen Elin Liss (2018) är ytterligare ett användbart häfte.

www.ikff.se/information/publikationer

 

Kristna fredsrörelsen har i många år arbetat med insamling av lätta vapen parallellt med utbildning i konflikthantering i bl a Colombia, Guatemala, Mexiko och Sydsudan. Man stödjer även fredsobservatörer och fredskämpar både där och i Israel/Palestina, och utbildar här hemma om nedrustning och ickevåld.  Se vårt Kalendarium och  www.krf.se  

 

Global Peace Index (GPI) rankar varje år världens mest fredliga länder utifrån faktorer som väpnade konflikter, mordstatistik, terrordåd, tillgång till vapen och vapenexport. År 2020 hamnade Sverige på 15:e plats bland de mest fredliga nationerna – mycket på grund av svensk vapenexport. Fredligaste länder befanns då vara Island, Nya Zeeland, Österrike, Portugal och Danmark.

EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD – VISST ÄR DET MÖJLIGT!
UTSTÄLLNING FRÅN FN-FÖRENINGEN I FALUN HÖSTEN 2020

En stor utställning gjord av en studiecirkel i FN-distriktet i Dalarna, visad på FN-dagen 24 okt. 2020, vecka 45 utställd på Stadsbiblioteket i Falun. Här finns en broschyr om utställning, anvisningar om den, själva utställningen och slutligen extra information om incidenter då det vara nära kärnvapenkrig.

Anvisning till utställning En kärnvapenfri värld 201024

Utställning En kärnvapenfri värld 200305

Komplement till utställning ang incidenter

sammanfattning utställning 17 nov

Lästips

Åkerström, Linda: Den svenska vapenexporten (2016). Stockholm: Svenska Freds-och Skiljedomsföreningen och Leopard förlag.

 

Referenser

En osäker värld. Kärnvapnens konsekvenser och nedrustningens framgångar (2016, 2017). Svenska Läkare mot kärnvapen SLMK_En-osaker-varld_2016_web         Boken kan också beställas från info@slmk.org

Fogelström, Per Anders (1971, 1983). Kampen för fred. Berättelsen om en folkrörelse. Stockholm: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Gemensam säkerhet: Ett program för nedrustning. (1982). Rapporten från den oberoende kommissionen för nedrustnings- och säkerhetsfrågor under ordförandeskap av Olof Palme. Stockholm: Tiden.

Grejen med humanitär nedrustning (2015). www.ikff.se

Grejen med kärnvapen (2018). Elin Liss . www.ikff.se

Lätta vapen – tunga konsekvenser (2015). www.ikff.se 

Lär om kärnvapen. Faktamaterial från Svenska Läkare mot kärnvapen. Uppdateras ständigt.  laromkarnvapen.se

Melin, Inga-Brita (1999). Lysistrates döttrar. Pionjärer och pedagoger i två kvinnliga fredsorganisationer (1898-1937). Doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Tuvestad, Sofia och Arneson, Ida (2016). Grejen med Små och lätta vapen. Stockholm. IKFF m stöd från Folke Bernadotteakademin. www.ikff.se

Wright, Tim och Rinman, Johan och  (2009, 2010). Lär om kärnvapen – lär om nedrustning. Hur du kan arbeta med kärnvapenfrågorna i skola och utbildning.  Svensk bearbetning och översättning av Learn Abolition, se nedan. SLMK   Lär om kärnvapen – lär om nedrustning

 Wright,Tim (2008), Learn Abolition (ICAN). Learn abolition