Barnkonventionen

Vägen till de mänskliga rättigheterna, allt om deklarationen och undervisningsmaterial för de allmänna rättigheterna finns på denna menys startsida, Mänskliga rättigheter.

BARNKONVENTIONEN

Lättast att enas om i FN:s Generalförsamling har alltid varit frågor som rör världens barn. Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Den innehåller fyra styrande principer:

  • Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar (artikel 6).
  • Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som berör barn (artikel 3).
  • Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl   (artikel 2).
  • Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem (artikel 12).

Hela texten, historiken och mycket annat om konventionen finns på Unicefs hemsida – gå in här: http://www.unicef.se/barnkonventionen

Barnens världsordning

Följande avsnitt är skrivet av Ingrid Segerstedt Wiberg för boken Sex år kvar av barnets århundrade. FN:s barnkonvention, Sverige och flyktingbarnen (1994). Texten är ännu kusligt aktuell:

“En ny Barnens världsordning har påbörjats genom antagandet av barnkonventionen. Alla de stater som undertecknat den har lovat att regelbundet rapportera till en särskild FN-kommitté om sin tillämpning av konventionen. Därefter får de höra kommitténs åsikt om sin rapport och om de brister i tillämpningen som kommittén observerat. På detta sätt hoppas man skapa förbättringar för världens barn. Självfallet är förutsättningarna för staternas tillämpning olikartade framförallt av ekonomiska eller politiska skäl. Just därför är det av stor betydelse att stater som Sverige , som tillhört påskyndarna av konventionen, till fullo följer dess regler. Den vägen kan vi påverka andra stater att slå vakt om barnens bästa.

Av de många miljoner barn som i dag lider nöd hör flyktingbarnen till dem som har det svårast. Vi hoppas och tror att att viljan finns att ta väl hand om dem, som kommer till Sverige.

Men våra möten med flyktingar och med människor, som arbetar med invandrar-och flyktingfrågor har visat att det finns allvarliga brister. Lagar tolkas allt snävare. Enskilda tjänstemän gör sig skyldiga till allvarlig nonchalans och slarv. Godtycke och tillfälligheter styra alltför ofta besluten. De flesta flyktingbarn, som kommer hit har ofattbara upplevelser med sig i bagaget. Vårt mottagningssystem tar dålig hänsyn till det. Dessutom kommer nu det ena förslaget efter det andra, som ger flyktingbarn sämre resurser än de svenska barnen. Sparniten ute i kommunerna drabbar flykting-och invandrarbarnen hårdast. Vart är vi på väg?”

Sverige var ett av de första länderna som ratificerade (undertecknade) Barnkonventionen. Den har ännu inte införlivats i svensk lag.

Barnkonventionen genom drama

När konventionen om Barnets rättigheter 1994 var 5 år gammal, utgav Rädda Barnen en rapportbok På barnens uppdrag. Att förmedla barnkonventionen genom drama. Kristina Schüldt ledde det projekt som låg till grund för boken och hon var också redaktör för den. Dramapedagoger från hela landet deltog i utvecklingsarbetet som syftade till att finna aktiverande former för att sprida kunskap om innebörden i Konventionen om barnets rättigheter.

Så här skriver Kristina Schüldt:
– Konsten är ett mäktigt vapen. Vill man åstadkomma förändring är det klokt att ta hjälp av konstnärliga uttrycksformer. Särskilt värdefullt är det att informera barn med hjälp av konst. För barnen är konsten i alla dess former naturlig, både att ta del av och att uttrycka sig genom (s.14).
– Drama baserat på lek är roligt. I improvisationer händer överrumplande saker och situationskomik uppstår ständigt. Att göra bort sig i rollen är ofarligt, därigenom kan vi se oss själva och våra tillkortakommanden med humor och distans (s 15).

Kristina Schüldt fortsätter:

Texten i FN:s konvention om barnets rättigheter är svår – och många av dem som berörs av den kan inte läsa. Det finns olika sätt att nå ut med information till dem som har svårt att ta till sig det skrivna ordet. Teater, till exempel, är ett ypperligt medium. Publiken engageras genom sina tankar, sinnen och känslor. Men, som åskådare är man trots allt passiv. När man i stället arbetar med drama, tar åskådarna steget från att vara passiva mottagare till att bli aktiva deltagare.

Drama kommer av det grekiska ordet dram som betyder handla. När man i handling gestaltar något innebär det att hela jaget medverkar, såväl fysiskt som psykiskt. Vi berörs på en känslomässig, djup nivå. Vi ”förstår”.

När barnen med hjälp av drama får möjlighet att berätta om sitt eget liv eller leva sig in i andras situation blir innebörden i Barnkonventionen lättare att förstå. När barnen aktivt gestaltar olika händelser når de insikter om sig själva eller så kan de för en stund känna hur andra har det. Det skapar en djup förståelse när man själv, i en improvisation, är den som blir mobbad, den som blir slagen av sina föräldrar, eller när man är flyktingbarnet, som flyr från sitt hem under stora vedermödor. Därför är drama en lämplig metod när man ska informera om Barnkonventionen.”

Lektionsexempel
Nedanstående lektionsförslag är inspirerat av Östersundsprojektet inom ramen för På barnens uppdrag (s 64-66). Boken är slutsåld från Rädda Barnens förlag och måste sökas antikvariskt. Lektionsupplägget är anpassat för lågstadiet och kallas Tanten från ovan. Det handlar om en tant (kan bytas mot äldre man, kille, ung kvinna beroende på vem som ska ta rollen) som har blivit utsänd från planeten Ejagus. Där finns inga barn men man funderar på att skaffa och vill ta reda på vad vuxna behöver veta om barn och om ”barnens lRag”. Två lärare eller en lärare och en dramapedagog behövs för genomförande.

Läs hela lektionsförslaget i Lektionsexempel, som inleds med en Namnlek.

 

UNDERVISNINGSMATERIAL

  RÄDDA BARNEN 

Barnkonventionen finns i sammanfattning eller i hela versionen.

http://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/skolmaterial

Livets lotteri är ett  webbspel som vill visa hur olika situationen är för barn  i världens alla länder. Det finns också material för läraren.

http://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/skolmaterial

Barnens världskarta är en karta över de länder i världen som har lagstiftning mot barnaga. Det finns också information om de länder som har förbjudit våld mot barn.

ttp://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/skolmaterial

Berättelser från Johannesburg är fyra korta dokumentärfilmer om fyra tonåringars väg från barndom till vuxenliv. Till filmerna finns ett 30 minutersavsnitt om könsbaserat våld, HIV, jämställdhet och HBTQ i Sydafrika. Filmerna finns tillgängliga på URplay fram till 2023.

http://www.URplay.se/216637-korta-berattelser-fran-johannesburg

Stopp! Min kropp! är ett  material som vänder sig till barn mellan 7 och 9 år. Det är ett konkret verktyg att använda i samtal om känslor, kroppen och gränser. materialet kan beställas från Rädda Barnens webbshop och innehåller en kortlåda med fråge- aktivitets- och faktakort samt en länk till animerade filmer. Du kan också ladda ner arbetsmaterial till kortlådan.

Stopp! Min kropp! på nätet.  I materialet ingår en film som berättar om vad man bör tänka på för att surfa tryggt. Det finns även ett quiz för barn med frågor om vad som är okej och inte okej på nätet. I slutet av quizzen finns facit med lite tips på vad man kan göra och hur man ska tänka när man hänger på nätet.

Det finns även ett färdigt skolbrev att dela med skol- och fritidspersonal och tips på vad man kan göra om ett barn berättar om utsatthet eller om man känner oro för ett barn.​

https://www.raddabarnen.se/stopp-min-kropp-pa-nate

Allt jag inte får göra – en rapport om ungas röster om att leva under hedersförtryck.

tps://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/karleken-ar-fri/om-heder-for-dig-som-vuxen/om-heder/allt-jag-inte-far-gora/

 

TESKEDSORDEN

Barnens planet har sin utgångspunkt i barnkonventionen och riktar sig till förskolebarn 3-5 år (kanske förskolan och årskurs 1-2 också).

Materialet vill synliggöra normer, mångfald och allas lika värde på ett roligt och fantasifullt sätt. Materialet består av en barnbok, musik och handledning.

Du kan beställa boken i Teskedsordens gåvoshop.

Du kan lyssna på Barnens planet som ljudbok från webben. Lärarhandledning finns också.

Workshop? En workshop finns tillgänglig för personal på förskolan om Barnens planet. Skicka in en intresseanmälan.

http://teskedsorden.se/barnens-planet

 

UNICEF

Barnkonventionen i en låda med “lekfulla och tankeväckande övningar” för förskolan att plocka ur då och då.

Du kan beställa eller ladda ner material.

Utbildningsmaterial om barnkonventionen finns i paket där ett är riktat mot mellanstadiet och det andra mot högstadiet. Syftet är att använda övningarna för att skapa diskussioner och för att öka elevernas kunskap om barns och ungas rättigheter.

Tio lektioner om barnets rättigheter. Här vill UNICEF Sverige ge en introduktion till barnkonventionen och presentera barnets rättigheter. Förhoppningen är att skolmaterialet ska ge tips om hur lärare kan undervisa om barnkonventionen och barnets rättigheter. Syftet är också att utveckla förmågan att diskutera och arbeta i grupp samt att bilda åsikter och uttrycka sig.

Lektionerna lämpar sig för årskurs 3-6, men kan med viss bearbetning användas för både yngre och äldre åldersgrupper.

Barns rättigheter som tema är ett temapaket med presentationer och övningar för högstadiet och gymnasiet.

I stormens öga är ett interaktivt klassrumsspel om Barnkonventionen för åk 4 – 7, med film och lärarhandledning.

http://www.unicef.se/skolor  Skrolla ner till UNDERVISNINGSMATERIAL

Mycket av Unicefs material går att fritt ladda ner direkt.

Där finns förutom mer undervisningsmaterial också tips för Operation Dagsverke, och nästan allt som är värt att veta om Barnkonventionen.

 

 

TIO BÖCKER OM BARNKONVENTIONEN

Tio kompisböcker baserade på Barnkonventionen, skrivna av Linda Palm för barn i förskoleåldern, ges sedan några år ut av Natur& Kultur Läromedel.

Kompisböckerna handlar om Kanin och Igelkott som är bästa vänner men ibland blir ovänner, och hur de gör för att det ska bli bra igen.

Beställning genom Bokus eller Adlibris

 

Referenser

Carlsson, Anette, Segerstedt Wiberg, Ingrid & Strandberg, Ingemar (1994). Sex år kvar av barnets århundrade. FN:s barnkonvention, Sverige och flyktingbarnen (1994). 

Palm, Linda. Tio Kompisböcker baserade på Barnkonventionen. Stockholm. Natur&Kultur Läromedel.

Schüldt, Kristina (1994). På barnens uppdrag. Att förmedla barnkonventionen genom drama. Stockholm: Rädda barnen.