Lärarutbildning

Sveriges Lärare för Fred, SLFF,  har sett som sin uppgift att verka för en lärarutbildning som följer Unescos riktlinjer för internationell förståelse (se under menyn FN Unesco och menyn SKOLA/Fredskultur). Som vi ser under menyn Styrdokument överensstämmer de svenska läroplanerna med de internationella riktlinjerna även om de termer man använt har varierat. Skolans värdegrund har hela tiden, åtminstone från Lgr 80 och framåt, varit i fokus i skollag och läroplaner. Det kan man dock inte riktigt säga om lärarutbildningen.  SLFF har, tillsammans med en rad andra fredsorganisationer, försökt ge de här frågorna ökad tyngd.

SLFF har även drivit frågan om konflikthantering i lärarutbildning och skola.  Konflikter på alla nivåer har stora likheter med varandra och man kan, och bör, i alla åldersgrupper arbeta med den psykosociala miljön, därvid förebygga destruktiv utveckling av konflikter och träna konstruktiv hantering av konflikter när de uppstår. Här kopplas till värdegrunden, särskilt den del som handlar om allas lika värde och demokratiskt beslutsfattande. Vi stryker särskilt under ”allas” eftersom det är lätt att inte riktigt höra vad ”allas lika värde” egentligen betyder. Det handlar om mänskliga rättigheter, tolerans, arbete mot alla typer av diskriminering, kränkningar, trakasserier… Med fokus på detta förebyggs mobbning, fortfarande ett stort problem i skolor – och arbetsliv. Annars har man inte arbetat bra.

Kort historik över arbetet under 2000-talet för att få in konflikthantering i skola och lärarutbildning.

Kravet på att konfliktkunskap skulle ingå i all lärarutbildning hade egentligen funnits sedan tidigt 90-tal. Nu fick det full fart genom att flera aktörer började verka för det. Arbetet skedde via enkäter (BRIS, lärarorganisationerna)  och upprop bland lärarstuderandeorganisationer fr o m 2001, konferenser mellan lärarutbildare, konflikthanteringspedagoger och forskare  2003, 2004, 2005 och 2008 (se nedan där länkar finns), arbete för en motion i riksdagen som lades fram 2003 och 2005, då den antogs,  samt uppvaktningar och remissvar på proposition om lärarutbildningen (2010).

År 2001 arbetade Karin Utas Carlsson, skolläkare och fil dr, för att  få in konflikthantering inklusive medling obligatoriskt i lärarutbildningen på alla nivåer via ett upprop för obligatorisk utbildning i konflikthantering för lärare. Resultatet blev 22 underskrifter varav 19 var av lärarstuderandeorganisationer (Södertörns högskola missades) och de övriga tre var av Lärarförbundets Centrala Studerandekommitté, Studentkårens dramapedagogutbildning i Storvik och Ungdomsalternativet i Malmö som bedrev utbildning i Aggression Replacement Training, ART. Regeringen, Utbildningsdepartementet och Högskoleverket kontaktades och resultatet publicerades. Detta upprop följdes av flera, bl.a. från Lärarförbundets Studerandekommitté, och resultatet var detsamma: Lärarstuderande önskade mer utbildning inom området.

SLFF startade 2002 en arbetsgrupp med lärarutbildare och forskare för att påverka lärarutbildningen. Genom den arbetade man  tillsammans med bl a Kristna Fredsrörelsen, Svenska FN-förbundet och Röda Korset i samverkansprojektet ”Fred i våra händer”  för att få riksdagspartier att lägga en motion dels för konfliktkunskap som obligatorium i lärarutbildningen, dels för att  konflikthantering skall ingå i skolans alla läroplaner. Under FN:s årtionde för fred och ickevåld för världens barn 2001-10 drevs projektet med bidrag från Sida, som Sveriges fullföljande av sina åtaganden när man skrev under FN-resolutionen om årtiondet. I FN:s Förklaring om årtiondet för en fredskultur för världens barn (R52/15, 1997) finns en rad åtgärder beskrivna ”för att främja en fredskultur genom utbildning”, bl a att barnen redan i unga år får lära sig ”att lösa tvister på fredlig väg i en anda av respekt för människors värde, tolerans och icke-diskriminering.” Se SKOLA/Fredskultur.

Så blev det möjligt att genomföra två konferenser i Gripsholm 2003 och 2004 mellan lärarutbildare, konflikthanteringspedagoger och forskare med temat Konflikthantering i skola och lärarutbildning. För många lärarutbildare var detta första mötet med konflikthantering – i rapporterna finns mycket grundutbildning men också visioner för hur den ska kunna tillämpas i lärarutbildningen. Lärarfackens studeranderepresentanter var starkt engagerade och fortsatte arbetet inom sina organisationer. 

År 2005 hölls en seminariedag i Riksdagshuset  Hållbar utveckling kräver konflikthantering, också den med statligt bidrag. Då var målgruppen utökad med beslutsfattare, elevvårdspersonal, elevorganisationer och skyddsombud, och Skolverket stod som medinbjudare.

Arbetet för ett obligatorium i all lärarutbildning kröntes i mars 2005 med framgång, då första delen av Riksdagsmotion-03 antogs: ”Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att högskoleförordningen tydligt skall ange att lärarstudenten för att få lärarexamen skall ha goda kunskaper i konstruktiv konflikthantering” (vår kursivering).  Motionens andra yrkande, ”att ickevåldslig konflikthantering skall ingå i skolans undervisning”, avslogs tyvärr.

År 2008 hölls i Härnösand ännu en 2-dagarskonferens mellan lärarutbildare och forskare, organiserad av en grupp pedagoger vid Göteborgs universitet och Lärare för fred, med fokus på att inventera och utveckla kursplaner i konflikthantering.  Den hölls hos Sida, den här gången med bidrag från Folke Bernadotteakademin. Då bildades även formellt det nätverk för konflikthantering i lärarutbildningen som börjat fungera redan efter den andra konferensen. Nätverket skrev debattartiklar, lämnade remissvar på förslaget till ny lärarutbildning (nämnt även ovan) och fortsatte sitt erfarenhetsutbyte. Remissvar hade också lämnats av SLFF, Sveriges Lärare för Fred

År 2008 utreddes lärarutbildningen, En hållbar lärarutbildning, och 2010 fattades riksdagsbeslutet om ny lärarutbildning där sociala relationer, konflikthantering och ledarskap kom att ingå i kärnan i det nya  gemensamma ämnesområdet utbildningsvetenskap.

Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, har initierat skrivit om konfliktkunskapens plats i lärarutbildningen i antologin Livskunskap för livskvalitet (2013, red.: Utas Carlsson, Nordén & Sevéus). Hon ger där exempel ur examensordningen för förskollärarexamen (s 101). Liknande finns för övriga utbildningar.

Folkvetaren och pedagogen Bengt Sundbaum har gått igenom kursplaner enligt Lgr11. Denna inlagda fil är med författarens tillstånd hämtad ur hans hemsida www.vindrosen.se. Hans perspektiv är livskunskap. Han har i sin verksamhet och sina studier jämfört termen livskunskap med skolans värdegrundsuppdrag och finner att likheterna är slående. Han menar att det inte har så stor betydelse vilken term man använder.

Referenser

Hakvoort, Ilse (2013). Livskunskap i lärarutbildningen. I Utas Carlsson m fl (red.) Livskunskap för livskvalitet (s 92-105). Stockholm: Seveus, Stiftelsen Ekskäret & Forum Livskunskap.

Sundbaum, Bengt (2013). Hur ska skolan nå värdegrundsmålen? I Utas Carlsson m fl (red.) Livskunskap för livskvalitet. Stockholm: Seveus, Stiftelsen Ekskäret & Forum Livskunskap.

Sundbaum, Bengt www.vindrosen.se