Vi förhandlar oftare än vi tror. Min son vill att vi ska gå på bio tillsammans. Han vill se en annan film än jag. Vi förhandlar, d.v.s. lägger fram våra synpunkter och förslag och kommer till ett beslut som kan se olika ut: Vi kan båda vara helt nöjda, eller den ena kan vara mer nöjd än den andra. Kanske kommer vi fram till att bara en av oss går på bio den kvällen. Exemplet kan mångfaldigas. Vi förhandlar ständigt hemma och på jobbet, på fritiden och t.o.m. med oss själva. För och emot… Hur blir konsekvenserna av det ena eller andra beslutet? Vad känner vi och vad tänker vi när vi förhandlar och efteråt? Blir vi arga, ledsna, besvikna? Eller kanske lättade eller glada? Har vi lärt oss något om oss själva och varandra? Om förhandlingens och konflikthanteringens konst?
Den typ av förhandling vi talar om här är den som har sin plats under konstruktiv konflikthantering som inbegriper att skapa den goda miljön där allas behov blir tillgodosedda så långt det är möjligt. Under menyn Den goda skolan finns undermenyn Cohens Pyramid. Eleverna ska lära sig (träna) att lösa sina konflikter genom förhandling. Det är på den näst nedersta nivå i pyramiden
Under menyn Konflikthantering ligger Ickevåldsligt språk, NVC. Där skiljs mellan observation (det jag ser och hör), känslor och underliggande behov. Man uttrycker det man önskar utan skuldbeläggning, dömande, och utan att sätta etiketter. Man utvecklar sin empati. Vid förhandling utnyttjar man alla dessa kunskaper och insikter.
Under FORSKNING skriver vi om konflikters uppkomst, dynamik och hantering. Upptrappning av konflikter bör undvikas om man vill skapa den goda miljön där alla mår bra. Att se till vars och ens självkänsla ligger också i botten på god förhandlingsmetodik. Se menyn Krukan/Den goda skolan.
Att ta hänsyn till och hantera egna och andras känslor är av stor betydelse för god kommunikation och konflikthantering. I Hantera konflikter och förebygg våld (2011) finns ett kapitel om känslor. Där finns också förslag på lektioner. Conflict Resolution Network (CRN) i Australien har gjort utbildningsmaterial bl a om att hantera känslor. I kapitlet “Vara sitt bästa jag” i antologin Livskunskap för livskvalitet (2013) delar EQ-konsulten Maria-Pia Gottberg med sig av sina tankar och lektioner för små barn. (EQ= emotionell intelligens.) I Livskunskap i skolan ( ) finns ett kapitel av den tidigare rektorn i Täby, Birgitta Ekmark, “När känslor tas på allvar”. Hon beskriver där “EQ-trappan” och hur de med gott resultat arbetat i Täby.
John W. Burton (se vidare under Forskning) var en australiensisk diplomat som 1964 i London startade Centre for Analysis of Conflict. Han ses som pappa till Human Needs Theory. Vid konfliktlösning behöver man ta hänsyn till människans grundläggande behov. Burton listade en rad med psykosociala behov: behov av en god självbild (esteem needs), trygghet/säkerhet, delaktighet och förståelse hör dit, liksom behov av vänskap, kärlek och tillhörighet. Vid problemlösning finns ofta en begränsad “kaka” att dela på, såsom tid, pengar och andra materiella resurser. Här kan det bli fråga om att fördela kakan på ett så rättvist sätt man kan. Kompromissen blir då lösningen. När det gäller de psykosociala behoven är det en helt annan sak. Här kan kakan bli större ju mer man ger! Det gäller för övrigt konflikter både mellan personer och mellan grupper, både lokalt och globalt! Öka tryggheten, minska rädslor, se till självkänslan och gör parterna delaktiga så att de förstår! Att det ska vara så svårt vid många situationer! Men det kan tränas och läras!
Vid förhandling startar många med att uttrycka sina önskemål och ibland ställs t o m krav. Om man startar samtalet med krav och, ännu värre, lägger det som ultimatum har vi en auktoritär stil som ger upphov till problem i kommunikationen och i beslutsfattandet. I vissa situationer kan det vara befogat. Människan har ett val. Det viktiga är att hon bedömer konsekvenserna och ser till vilket mål hon vill nå. Här tar vi emellertid upp förhandling som syftar till att alla parter (och tredje person) blir så nöjda som möjligt. Vi vill helst nå det man kallar vinna/vinna-lösning.
Låt oss se på stegen vid förhandling för vinna/vinna-lösning:
- Analysera problemet. Sök efter underliggande behov/rädsla. Skilj detta från positioner (krav/önskemål).
- Berätta och lyssna! Obs. skilda perspektiv. Var empatisk. Använd aktivt/empatiskt lyssnande. Läs mer om aktivt lyssnande, vad göra och inte göra.
- Lägg inte skulden på någon, hota ej! Uttryck känslor och behov.
- Tag fram möjliga lösningar.
- Stryk oacceptabla lösningar.
- Välj en lösning som tillgodoser allas djupare behov.
- Gör en plan och agera.
- Följ upp!
Detta är en grundmodell för alla typer av förhandlingar, förutsatt att man vill nå en vinna/vinna-lösning. Den finns också i botten vid medling. Skillnaden är att där finns en tredje part till hjälp för kommunikationen och för att driva processen framåt.
Till den här listan kan man lägga till en första punkt, nämligen att “lugna ned sig först”. Självklart är det lättare att nå goda resultat om man hanterat sina känslor och kanske t o m analyserat situationen. Behovet av detta är förstås beroende på situationen. Vid större problem rekommenderas Konfliktkartan (se undermeny till Konflikthantering). Se också den litet mer omfattande listan över stegen vid konfliktlösning och förhandling.
En klassiker är Fisher, Ury och Pattons Vägen till ja: En nyckel till framgångsrika förhandlingar (orig. eng. 1981). De visar hur den här förhandlingsmodellen fungerar även vid affärsförhandlingar. De har många fina tips där de myntar en metafor såsom “att gå ut på balkongen” (vilket betyder att man tar en paus när det behövs) eller en akronym: BATNA (Best Alternative to Negotiated Agreement) eller på svenska BATEF (Bästa Alternativ Till Förhandlingslösning). När man går in i en förhandling ser man till att ha något att falla tillbaka på om man inte skulle lyckas få ett resultat man blir nöjd med. Jag hade t. ex. nytta av detta när jag skulle köpa bil. Jag tittade först på någon jag kunde tänka mig i den prisklass jag ville och sedan gick jag till min vanliga bilhandlare för ett andrahandsköp.
William Ury har sedan skrivit Vägen förbi nej: Att förhandla med framgång (orig. 1991) och Lär dig säga nej och skapa goda relationer (2007).
En annan klassiker, som tyvärr inte översatts till svenska, är Cornelius´ och Faire´s Everyone Can Win: How to Resolve Conflict (första utgåva 1989). Här får vi alla grunderna, och det är att beklaga att inget förlag velat låta översätta den. I Australien har den haft stor framgång och använts i otaliga kurser. Man börjar med att beskriva olika grader av konflikt från känsla av obehag (discomfort) via, en obehaglig händelse, missförstånd, spänning till kris. Författarna uppmanar oss att se på konflikt som en möjlighet och öka vår medvetenhet om vad som händer.
Liksom Fisher och Ury får man hos Cornelius och Faire många goda råd hur man ska tänka och handla för att nå sitt mål. Dessa förslag anknyter till ovanstående sammanfattande lista över stegen vid förhandlingen. Ett sådant är att skilja på sak och person (beteende och person) och att bli samarbetspartner för problemlösning i stället för motståndare. Hos Cornelius och Faire återfinns ursprunget till Konfliktkartan (Mapping the Conflict).
I Center for Konfliktløsning i Köpenhamn har man i många år givit kurser i konfliktlösning och medling. Hammerich och Frydensberg har skrivit Konflikt og kontakt: Om att forstå og håndtere konflikter (2006).
En bok om lyssnandets konst är Svåra samtal: Hur man pratar om det som betyder mest av Stone, Patton och Heen (1999). De kommer från samma grupp som Roger Fisher.
Under menyn Den goda skolan hittar vi Samarbete för problemlösning CPS enligt Ross Greene. Hela upplägget är en förhandling med barnet för att komma fram till en lösning som båda parter (barnet och den vuxne) ska vara nöjda med och som ska vara genomförbar (vinna/vinna). Det är en modell för demokratisk problemlösning. Den vuxne och barnet har olika roller. Barnet beordras inte utan lyssnas till. Den vuxne sätter gräns på ett respektfullt sätt.
Burtons och andra forskares och praktikers tänkesätt kring konfliktlösning jämför vi här med ett auktoritärt maktparadigm.
För träning av barn och ungdomar i konflikthantering och som ett led i fredsundervisning har Lärarutbildningen i Malmö givit ut ett par för svenska förhållanden bearbetade översättningar av Lantieris och Rodericks då preliminära lärarhandledningar: Kreativ konfliktlösning för mellanstadiet (1993) och Kreativ konfliktlösning för högstadiet (1994). I Lantieris och Rodericks handledning för mellanstadiet fanns en koppling mellan konflikter lokalt och globalt, något som fick oss i teamet runt Åke Bjerstedt (se FORSKNING) att direkt ta den till oss som ett medel att bedriva fredsundervisning. I materialet för högstadiet saknades den här kopplingen, något som fick översättaren, Gunnel Ankarstrand Lindström, att lägga till ett kapitel.
Referenser
Cornelius, Helena & Faire, Shoshana (orig. 1989). Everyone can win: How to resolve conflict. East Roseville, NSW, Australien: Simon & Schuster. www.crnhq.org Denna hemsida innehåller en mängd nedladdningsbart gratismaterial.
Ekmark, Birgitta (….) När känslor tas på allvar. I ………….Livskunskap för skolan. Stockholm: Seveus…..
Fisher, Roger; Ury, William & Patton, Bruce (eng. orig. 1981, övers. 1992). Vägen till ja: En nyckel till framgångsrika förhandlingar. Stockholm: Liber.
Gottberg, Maria-Pia (2013). Vara sitt bästa jag. I Utas Carlsson, Karin m fl (Red.) Livskunskap för livskvalitet. Stockholm: Seveus, Stiftelsen Ekskäret & Forum Livskunskap.
Hammerich, Elise & Frydensberg, Kirsti (2006). Konflikt og kontakt: Om att forstå og håndtere konflikter. Højbjerg, Danmark: Hovedland.www.konfliktloesning.dk.
Kreativ konfliktlösning för mellanstadiet. (1993). [Resolving conflict creatively : A guide for grades 4-6.] Pedagogiska hjälpmedel 48, Malmö: Lärarutbildningen. Översättning och bearbetning av Utas Carlsson, Karin
Kreativ konfliktlösning för högstadiet. (1994). [Resolving conflict creatively: A guide for grades 7-9] Pedagogiska hjälpmedel, Malmö: Lärarutbildningen. Översättning och bearbetning av Ankarstrand-Lindström, Gunnel.
Lantieri, L. & Roderick, T. (1988). Resolving conflict creatively: A draft teaching guide for grades kindergarten through six. New York: Educators for Social Responsibility.
Stone, Bruce; Patton, Bruce, & Heen, Shela (orig. 1999, sv. övers. 2007). Svåra samtal: Hur man pratar om det som betyder mest. ICA bokförlag.
Ury, William (orig. 1991, sv. övers 1996). Vägen förbi nej: Att förhandla med framgång. Lund: Studentlitteratur.
Ury, William (orig. 2007, sv. övers. 2008). Lär dig säga Nej och skapa goda relations. Stockholm: Natur & Kultur.
Utas Carlsson, Karin & Rosenberg Kimblad, Anette (2011) Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem. Jonstorp: KSA. Konfliktlösning i skola och arbete. www.tradet.org.